Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - IV. 1800—1914 - Lefnadssätt, seder och bruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
större skillnad icke tinnes i lefnadsvanor emellan stads- och landtbefolk-
ningen samt emellan arbetsgifvare och arbetare inom handtverkarnas och
de mindre jordbrukarnas klass. Fracken håller sig fortfarande sasom
särmärke för de förmögnare. Allmogens klädedräkt af vadmal och
hemväfda tyger har numera i det närmaste blifvit utträngd af bekläd¬
nad af fabriksväfnader. Landsbygdens befolkning följer numera äfven
gärna de växlande moderna. Lefnadsförhållandena äro äfven nu betyd¬
ligt gynnsammare för alla folklager än de voro för blott en mansålder
sedan. Hvad själiva födoämnena beträffar, sä har begäret efter god och
närande mat stigit hos alla. Inom de förmögnare samhällsklasserna,
som hafva tillfälle att lefva t. o. m. i öfverflöd, om de så önska, anser
man sig kunna förmärka*, att det öfverdåd i mat och dryck vid gifna mid¬
dagar och festliga samkväm, som var vanligt ännu under 1800-talets
senare årtionden, aftagit i afseende å mat i ett färre antal rätter
och i afseende å vin i ett färre antal vinsorter. Detta är nog i flera fall
betingadt af de på senare tiden höjda matvaruprisen, som blifvit en följd af
arbetarnas förhöjda löner och därmed följande köpkraft. Prisen å vinerna
hafva stigit genom högre tull. Allmogen har ända till senaste tid lefvat till
största delen af vegetabilisk näring, såsom bröd, välling, gröt, grynkorf,
potatis och andra grönsaker, till hvilket den animaliska födan af fisk,
fläsk, kött o. s. v. endast utgjort - sofvel». Och så är det ännu mången¬
städes. Det nyttiga sammalna brödet bortlägges, och allt allmännare
håller man sig uteslutande till bröd af det fina siktmjölet. Den gamla
seden bland de burgnare att göra nyårsuppvaktningar eller nyårsbesök
hos hvarandra upphörde under senare delen af 1870-talet. I stället
infördes bruket att till hvarandra — äfven å andra orter boende —
sända telegrafiska hälsningar, jul- och nyårskort, ett bruk, som tidvis
i hög grad försvårat arbetet vid dessa tider för telegraf- och postverken.
Nöjeslifvet har genom ett ordnadt sport- och idrottsväsende tagit en
del nya former. Dramatiska föreställningar gifvas numera äfven i det
fria. Teaterhus äro därjämte pä senare tid anordnade här och där å
landsbygden. De mest omtyckta nöjena i städerna äro dramatiska föreställ¬
ningar, konserter, cirkus- och biografföreställningar, offentliga baler, vaxka¬
binett o. s. v. Nöjena ä länets landsbygd hafva ökats i omväxling och antal.
För de bredare lagren hafva de olika städerna lämnat eller anordnat
fria platser, där dessa kunna under den vackrare årstiden få i naturen
njuta af frilnftslif på sina lediga stunder. I Norrköping finnes en
folkpark äfvensom en förströelseplats, kallad Hultet. I Söderköping
finnes Eamundershäll. I Vadstena och Motala idkas frilnftslif genom
segling och rodd å Vättern. I Linköping har man nöjt sig med att
tor den förmögnare klassen uppbygga en värdshuslokal, utan att det
minsta tänka på de mindre bemedlade klasserna eller på dem, som
icke känna nagon njutning af spritångorna.1
11 öfrigt har man där, demoraliserande nog, åtminstone i ett fall från visst håll genom
att antyda, att enskild person tillhörande betesmarker »redan nu användas såsom lekplats
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
