Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - IV. 1800—1914 - Lefnadssätt, seder och bruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
604 NYA TIDEN.
Vidskepelse och tro på det öfvernaturliga börja alltmer att helt
och hållet försvinna men torde återfinnas i mer aflägsna bygder hos
de äldre. Ännu kvarfinnes ett och annat bruk från flydda tider.
Den gamla seden att skjuta ned hanen på midsommarstången i afsikt
att därmed få skörden förstörd för en misshaglig granne fortlefver än
i dag i vissa socknar. Hanen anses som ett fruktbarbetsväsen, och i
många stugor finnes en af olika ämnen tillverkad tupp, hängande i
taket, för att en god egen skörd skall bekommas.
Ett gammalt bruk, som ännu ofta förekommer å landet, är den sa¬
lutering som verkställes af grannar vid bröllop. Hundratals skott kunna
aflossas. Det är icke alltid, som allt härvid aflöper lyckligt. Den gamla
seden att resa midsommarstång börjar aftaga. Familjebanden synas
alltmer lossna, och särskildt inom kroppsarbetarnas klass finnes mången¬
städes icke något familjelif. Den mängd föreningar af olika slag, som
tillkommit, och som anordna möten och fester bidraga att minska hem¬
mets värde med sina enkla seder. Industrialismen på många håll tager
barn och mödrar i sin tjänst, och af sammanhållningen återstår föga.
Kunskapssökandet, läslusten, bildningsbegäret och intresset för in¬
tellektuell sysselsättning synas år från år tilltaga hos befolkningen.
För den stora mängden är det hufvudsakligen tidningsläsningen, som
öfvervägande utgör bildningsmedlet. Redan på 1840-talet uppstodo
inom Östergötland bildningscirklar, som senare efterträdts af arbetare¬
föreningar, ungdomsföreningar, studiecirklar o. s. v. Med offentligt
understöd hållas inom provinsen flerstädes populära föreläsningar.
Titelsjukan har i vissa fall i senare tider börjat gifva vika. Titeln
hans nåd^ som begagnades af adelsmän ännu under de första årtiondena
af 1800-talet, har helt och hållet försvunnit. Titeln »hennes nåd*
begagnas ännu undantagsvis. En allvarlig önskan finnes inom skilda
klasser, att öfriga adliga titlar äfven skola bortläggas. Inom det mili¬
tära yrket äro adliga titlar icke tillåtna. I riksdagens andra kammare
förekomma de icke heller. Fröken-titeln begagnas sedan 1860-talet
allmänt, då »mamselb-titeln försvann äfvensom jungfrutiteln, som numera
endast förekommer officiellt för adliga stiftsjungfrur. Herrtiteln är
utbredd till alla samhällslager. Titeln rusthållare begagnades ända till
senaste tid för ansedda hemmansägare, likaså »kära far» och »kära mor
men äro nu ersatta af titeln »patron» och den för gifta kvinnor allmänt
begagnade benämningen »fru», där icke mannens titel berättigar till
bestämdt tilltalsord, såsom öfverstinna, prostinna o. s. v. Af äldre eller
nrh park», gifvit vid handen, att detta skulle varit med ägarens tillstånd, då denne däremot
på grund af det ofog, som här bedrifves, offentligen upprepade gånger förbjudit allt vistande
ä dessa betesmarker. Jag anför detta såsom varande af historiskt intresse för framtiden, att
erfara, huru redan nu de socialistiska åsikterna i afseende å äganderättens helgd kunna
anses hafva vunnit fullt insteg hos högermän i Linköping. Handlingen, ur hvilken ofvan-
stående citat är hämtadt, är undertecknad af rektorn vid allmänna läroverket i Linköping Gustaf
Albert Johansson m. fl. Det är föga värdigt samhället, att icke på skilda platser anordna
friluftsparker tor folket utan kasta detta på enskilda personer, dem och deras egendom till
skada.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
