Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jag tror, att jag skall tala med honom någon dag. Det
är osäkert, om jag kan hjälpa honom, men det skulle
ju kunna hända, och jag tycker bra om honom.
Emellertid har jag hela tiden tänkt mig Irène stå
utanför våra bekymmer. När jag sett henne röra sig
bland oss, glad, lugn och behärskad, alltid samlad,
har jag utan närmare reflektion utgått från att hennes
inre befunnit sig i jämvikt och harmoni, att hon ägde
den inre ro, som var hennes särmärke redan i gångna dagar.
Nu vet jag, att det inte är så helt med den saken.
Vi börja dagen tidigt här. Klockan sex varje
morgon kommer en boy in med teet, och då brukar
jag stiga upp. Ungefär tjugu minuter senare är
jag färdig med toaletten, och sedan brukar jag ta
mig en motionspromenad en halvtimme eller så över
savannen. Så tidigt har solen ännu inte blivit varm,
och det är en underbar upplevelse att ströva omkring
ensam där ute genom gräset, som nu på ett par dagar
sedan regntiden börjat blivit grönt och skjutit upp,
så det räcker mig till knäna. Det är som att vada i
ett hav av daggdroppar och blommor.
Min morgonpromenad har samma verkan på mig, som när man
torkar en svart tavla ren, innan man börjar en lektion.
I morse fann jag Irène före mig på verandan,
när jag kom ut. Det var lite ovanligt, ty annars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
