Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gjorde den reflektionen för mig själv, att
beskrivningen var sällsynt träffande. – Men nu är det
tvärtom, nu är arbetet en vampyr, som suger blodet ur
honom och krafterna och entusiasmen. Han sover aldrig
riktigt om nätterna. Han bara ligger och grubblar. Han
blir sjuk eller tokig, om detta får fortsätta, det
kommer att sluta med ett nervöst sammanbrott.
Jag försökte lugna hennes värsta farhågor. Så farligt
som hon framställde det, var det väl i alla fall
inte. Det är sant, att han för närvarande lever
i ett tillstånd av oerhörd andlig koncentration,
men det kan ju inte räcka i evighet. Det brukar
jämna ut sig, innan det går så långt att nerverna ge
vika. Och vad beträffar att grubbla så man blir tokig,
som folk pratar om, det gör man aldrig, det kan man
inte göra, lika litet som man kan hålla andan tills
man dör. Det har naturen sett till. Det finns en
automatisk spärranordning ...
– Du är man, du förstår inte alls hur farligt det
är. Jag är rädd.
Kvinnor ha ett mycket enkelt sätt att låta oss känna
vår underlägsenhet, när det gäller saker, som vår
hjärnas logik inte riktigt bemästrar: Det där förstår
du inte. Du är man!
Jag försökte på en annan bog.
– Du kan ju försöka tala med honom då, försök att
få honom att slappna av och ta det hela lugnt.
Problem bruka inte springa bort för en.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
