Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - handhaben ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
handhaben__________________- i:
"hållhake", -haben, an, (r. handhava:
utöva. förvalta, sköta, -haft, a auf
t~er Tal på bar gärning, •kauf, m.
handsöl; partik öp i slump; köp under
hand; köp i minut.
Händler, 5:17. m, handlande, köpman.
hand||lich, a, lätthanterlig; (fig. av.) med
görlig, foglig; (ibl.) duktig, rask; hand
griplig. -hug, 7:1, / handling; [-handel|srörelse],-] {+han-
del|srörelse],+} artar; handelshus, -böd
•Inngsgehllfe, m. handelsbiträde.
-rei-Chnng. 7:1, /. handräckning, bistånd,
hjälp, -schelle, / händt o)a -•chrift,/
[hand]stil; manuskript, -schnh. m hand
ske. •streich, m. överfall, -rumpling.
•umdrehen, w. handvändning; im ~
i en handvändning -wage, /. besman.
•werk, n. hantverk, yrke; skrå, gille:
jm das ~ legen sätta p för ngns
förehavande. -Zeichnung, /. namn
teckning, underskrift.
Hanf, 5:14. tutan pl.) m. hampa, -en
(hänfen), a. av hampa, hamp-.
Hänfling, 5:14, m. hämpling.
Hang. 5:7, m. böjelse, drift, håg,
fallen-j. het; tibl.) sluttning.
Hängelenchter, m. ljuskrona.
hangen, 1:21, itr. [h.] hänga; vara fäst
(vid), - tillgiven (ngn), - begiven (på):
luta; die Ohren eil. dir Flügel ~
lassen vara modlös: der Baum hangt
voller Früchte trädet är översållat
av frukt; ~ bleiben fastna; hänga upp
sig; es hängt davon ab det beror
därpå.
hängen. 9:1. tr. hänga, fästa; etw. an dit
gr oft t G/<v£*.–(onfidigtvis) utbasuna ngt.
hann||over[i]sch, -över[i]sch, a. hannove
r[ån |sk.
Haøa. 6:ç. (av. 5:7) wi. npr.t Hans; (fig.)
dumhuvud, dummerjöns.
Häns||chen 5:18, n. lille Hans; was ~
nicht lernt, lernt Hans nimmermehr
rad man i ungdomen ej lär, kan ej
inhämtas på ålderdomen, -elei, 7:1, /.
drift, spe. -ein, 3:1, tr. driva (gäck)
med, begabba, reta.
Hanswurst, 5:14, (pl. av. -wurste) m.
narr, putsmakare, pajas.
Hant||el, 5:17, m. hantel
(gymnastikredskap), -ieren, 2:1, tr. o. itr. [h.)
hantera; handskas med. behandla;
handhava, ha om händer (sköta, leda. styra),
-iernng. 7:1, /. hantering.
hapfferig. a. knagglig, -ern, 2:1, itr. [h.]
si or ka sig, avstanna, fastna; es hafert
det finnes hinder, det går ttögt.
HappOen, 5:18, m. snappande, napp; (fig.)
munsbit, -en, 2:1, itr. [h.] [s|nappa,
hugga med munnen, -ig, a. glupsk.
hären, a. av hår ell. tagel; »»»es Gewand
tagelskjorta.
Harf||e. 7:5, /. harpa, -enett, 5:14, n.
liten harpa, -enist, 7:3, -ner, 5:17. m.
harpist.
Hark||e. 7:5, /. kratta, räfsa; hacka, -en,
a:i. tr. o. itr. [h.) kratta ff.
härmen. a:i, tr. gräma, bedröva, smärta;
sich «w harmas, gräma sig.
harmlos, a. harmlös, sorglös, oskyldig.
Harmon||ie, 7:5, /. harmoni, -ieren, a:i,
itr [h.] harmoniera, sam-, överensstäm*
ma. -ika, 7:6, (pl. av. -x) /.
Harmonika, dragspel. -ifch. a. harmonisk.
Harn, 5:14. (uran pl.) m. urin. -en, a:i,
itr. [h.} kasta sitt vatten, urinera.
Harnisch, 5:14, m. harnesk.
Harpun||e. 7:5, /. harpun. -ieren, 2:1. tr.
hnrpunera.
harren. a:z. itr. [h.) (längtansfullt) vänta,
bida
harsch, a. hård, sträv.
hart (härter, -est), a. hård; sträng, svår;
(fig.) obeveklig, obarmhärtig; ~er Schlaf
djup sömn; ~ hören höra illa: eine ~e
Stirn haben vara oblyg; ~es Geld
klingande mynt; ~ dabei, daneben tätt
intill, strax bredvid.
Härtiie, 7:5, /. hårdhet, -en, 2:2, tr.
härda, kfrtra härd: itr [s.) o. sich ~ hårdna.
hart||gesotten, a hårdkokt; |hildl.|
förhärdad -hörig, a. lomhörd -köpflg,
a. tjurskallig, egensinnig, envis
-leï-big, <i. hårdlivad -manlig, a. hårdmunt.
-nackig, a. hårdnackad, -nackigkeit,
p.i. ’Utan //.) /. hårdnackenhet.
Härtung, 7:1, / härdning.
Harz, 5:14, M. harts, kåda. -en, 2:3, itr.
(h.] klibba vid «om kåda; tr. samla
kåda: hartsa. -Ig, a. kåd[halt ]ig.
Hasard, 8:2. (utan pl.) n. hasard, slump
lyrkträrT. -ieren. a:i, itr. [h.)
hasardera; våga. äventyra, sätta på spel.
Haschee, 8:2, n. rätt av hackat kött.
haschen. 2:1 o. 2:3, tr. o. itr. [h.] söka
gri|>a. få, fånga: nach et w. ~ jaga,
jäkta efter ngt
Häscher. 5:17, m. stadstjänare, polis-,
exa-kutiunsbetjänt.
Hase. 7:4. (dim. Haschen) m. hare; da
iiegt der ~ im Pfeffer däri ligger (det
är just det som är) knuten
Hasel, 7:5, /. hassel -gerte, /. hasselspö,
-höhn. n. järpe. -ieren, a:i, itr. [h.)
göra upptåg, driva gyckel; väsnas.
Hasen||fuß, m. (fig.) feg stackare, kruka,
mes. -klein, 5:14, (utan pl.) n. (kokk.)
stuvad hare. -panier, n. das ~
er-greifen taga till fötterna (harvarjan),
springa fegt sin kos. -scharte, /.
har-mynthet.
Häsin. 7:2, /• harhona.
Haspe, 7:5, /. fdörr]hake; gångjärn; haspe.
Haspel, 5:17, m haspel: härvel, nystfot;
korsbom, vändkors; vindstock, spel. -ein,
z:i. tr o. itr [h.] haspla; avhärvla, av-,
uppnysta, -ler, 5:17, m. hasplare.
Hau. 5:9, (utan fi} m. hat.
hassen, 2:3, tr hata. -swert, a. förhat-
häßlich, o. ful, stygg, otäck;
vederstygglig, vidrig, -keit, 7:1, / fulhet.
Hast, 7:1, (utan pl.) / hast, brådska, -en,
a:a. tr o. itr. [h.] [på]skynda -ig, a.
hastig, brådstörtad: uppbrusande, häftig,
•igkeit, 7:1, /. hastighet #.
hätscheln. 2:1. tr. smeka, omhulda,
klema med
Hatz[e], 7=1 (7:5). /• hetsjakt (med
hundar); förföljelse; jäktande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
