Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några ord om nejderna, folklynnet och lefnadssättet i Saarijärvi socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
trädbevuxna bädd ingen vindfläkt irrat, och hvars yta
aldrig krusats af annat än abbortroppens lek eller
den ensam jagande lommens simning. En himmel hvälfver
sig djupt under ens fötter, lugnare, än den der uppe
synes, och som vid ingången till evigheten tycker
man sig vara omgifven af gudar och andar, hvilkas
gestalter man med ögat söker, och hvilkas hviskningar
örat hvarje stund väntar att få uppfånga. – Åt ett
annat håll hör man ljudet af en skogsbäck. Man går
ditåt, man tycker sig vara helt nära och ser dock
intet annat än den ljungbevuxna sandmon och stam vid
stam af de furor, den bär, tills på ett käppkasts
afstånd den motsatta stranden börjar röja topparna
af sina björkar. Först då, när man nått randen
af mon, ser man en skymt af den glittrande böljan
mellan löfven, och fattar man, för att betrygga sitt
nedstigande, med sin högra hand roten af en björk,
så kan man med den venstra stödja sig på de öfversta
grenarne af en annan. Har man nått bäcken, så ser man
öfver sig ett blott några få famnar bredt bälte af
himlen, och på båda sidor har man en ogenomskådlig
väfnad af lof och stammar. Hinner man efter långa
vandringar mellan enformiga träd på heden omsider
dess gräns, så framstå såsom genom en förtrollning
i en tafla af den största vexling och omfattning
för ens öga träsk vid träsk, med löfrika holmar
och uddar, strömdrag, fält och kullar. Förvånande
äro de skiftande massor af ljus och mörker, man med
en enda blick kan omfatta, från de nästan svarta
granarna i den sumpiga däld en till tallskogen, som
vidtager ofvanom den, och björkarna, som i en krans
omgifva foten och sidorna af det öfverst uppstigande
berget. En ännu större skönhet får allt detta,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
