Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. ASMUND KARESON.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
× una + faþur sin + kuþ hialbi anta × una "Forkun och Gammal
läto resa denna sten efter Une, sin fader. Gud hjälpe Unes ande!"
Märk: a) Korset är såsom 2, 4, fast utan blad mellan armarne.
Ornamentiken är mycket lik 42. b) auk komal. Dubbelskrivningen av k
föranledes måhända av att ormens nos skjuter över nästan hela slingan efter
auk. d) komal, þino men una, anta e) rasa, stain h) þino j) rasa
k) abtir.
45. Yttreby, Tierp sn, B. 566, L. 261: rakr • lit raisa stain þino
• abtir fasta faþur sin auk þauh kunþruþr • kuþ hialbi
honsalukuþs muþir "Rag lät resa denna sten efter Faste, sin fader, så ock
hustrun Guntrud. Gud hjälpe hans själ och Guds moder!"
Märk: a) Korset liknar 43; b, m) honsalukuþs d) þino, hons e)
raisa, stain, auk, þauh h) þino j) raisa k) abtir.
46. Rasbokil, vid kyrkan, Rasbo hd, B. 535, L. 299, D. I, 259:
sbraki • uk þurbiurn uk uþuhin • ukinlauh uk ufriþr • þaun litu
rita • aftir • biurn faþu — sin "Sprake (?) och Torbjörn och
Otvagen och Ginlög och Gudfrid, de läto resa efter Björn sin fader".
Samma runa är gemensam för slutet av ett ord och början av nästa, h
brukas för gh och de långt utdragna slingändarne återfinnas å Asmund
6, 9, 12, 19, 20.
I Asmunds namntecknade inskrifter finns av historiska hänsyftningar
blott den till Frögers tåg, som möjligen, efter vad anförts ovan under
Gunnar 4, 9, skett c. 1016; i de Asmund tillagda inskrifterna finnes
hänsyftning till Knuts Englandståg i 29 och 38 och c:a 10 år efter detta böra
väl dessa inskrifter vara tillkomna, då deras avlidne varit i England
redan 1009. O. v. Friesen, Uppl. runst. 1907, s. 20, 1913, s. 34 anser
Asmund hava börjat sin verksamhet c. 1025, vilket torde vara riktigt men
ock medför, att 1) måste antagas rest några år efter, sedan den avlidne
fallit. Till 1030-talet torde Asmunds flesta ristningar vara att hänföra.
Långt utöver detta tiotal, behöver denne ristares verksamhet ej att
sträcka sig, ty den Knut i 2, som O. v. Friesen åberopar som bevis
därför, kan ju i egenskap av arvinge även som minderårig angivas som
resare. Då han uppkallats efter Knut, är han kanske född först efter Knuts
död 1035, jfr Sö. 244 Berga (B. 683, L. 836, D. 8:o 21), där ock
yngsta sonen kan antagas uppkallad efter Knut den mäktige. Att däremot
þasataimunt på 3 Järsta visar Asmund verksam ännu under Emund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
