Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jonas Wærn (d. 1868)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i konungens kansli och utnämndes 1820 till underlöjtnant vid
ingeniörkåren. Men hans sinne var så varmt för det äkta fosterländska,
sådant detta uppfattades af Manhemsförbundet och det Götiska
(hvarinom Wærn bar namnet Erling Skjalsson), att han, jämte K. J. L.
Almqvist och några andra likasinnade, lemnade hela den civiliserade
tomheten för att som bonde i Vermland på nordiskt sätt lefva och
arbeta. Efter ett års mödor i skog och mark återvände han dock
till sin verld, blef adjutant hos en general och sedan
ordonnansofficer hos kronprinsen (1826), deltog i fästningsarbetet vid Karlsborg
m. m., men tog 1831 afsked ur krigstjensten, sedan han af
meddelegarne i Uddholms bruksbolag i Vermland blifvit vald till ledare
af bolagets vidtomfattande verksamhet och disponenet af dess
egendomar.
Under tiden hade rikets bergsbruk erhållit inträde i borgarståndet
för representanter, riksdalervis efter tillverkningsvärde
utvalda inom fem distrikter. Vermlandsbrukens förste riksdagsman
blef Jonas Wærn.
Det var vid 1834 års riksdag, brukspatronerne Petré och Wærn
gjorde sitt inträde i det första gången så tillökade borgareståndet
och kraftigt bidrogo att åt detta gifva den liberala färg, som sedermera
derinom tog öfverhanden och ända till ståndsrepresentationens
slut åt borgarståndet förlänade ett ständigt växlande politiskt
anseende. De reformyrkande, med hvilka Wærn bidrog och
hedrade sig sjelf, ha till det mesta nu blifvit lag och författning,
fastän icke omedelbart genom hans motioner. Bränvinslagstiftningens
radikala förändring, järnindustriens frigörande, skjutsleggans höjande,
utförseltullars borttagande, lantbruksskolors inrättande, bankens och
riksgäldkontorets omorganisering i vissa frågot, upphäfvande af tolag
o. s. v., samt framför allt införandet af en allmän kommunallag och
municipalitetesförfattning, se der hufvudsumman af de reformer, Wærn
påyrkade i ett värdigt och kraftigt språk, oförfärad vid minoritetens,
hofsam vid mängdens bifall. Det är i synnerhet det sista af dessa
förslag, som karakteriserar den vakne frihets- och fosterlandsvännen;
»vill man hos oss», säger han, »afse införandet af ett förbättradt
samhällsskick», af ett nytt och ändamålsenligt representationssystem, af
ett mindre kostsamt och tidsödande, men dock mera energiskt
administrationsskick —— tryggande genom bandet af ministeriel
ansvarighet och den moraliska kontroll, som säkrast är att finna uti
opinionen hos en seende, upplyst och i allmänna ärendens
handhafvande kunnig publik, så utgörs förskolan härtill af ett väl ordnardt
municipal-system, hvilket i sig innebär just det slags medborgerliga
uppfostringsanstalt, som måste åtfölja folkbildningens intellektuela
framskridande, och åt den samma bereda en stadgad, lugn och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
