Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Georg Scheutz (d. 1873)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GEORG SCZLEUTZ. 97
Scheutz’ verksamhet som tidningsredaktör är i hög grad hedrande
och skall alltid stå som ett ärofullt och fläckfritt minne icke blott i
den svenska publicitetens, utan äfven i den svenska samhällsutveck-
lingens historia. Han hade en djup aktning för publicistens kall,
redbar vilja, lugnt mod, omutlig sanningskärlek och en ledig penna.
Anmärka ren hade under Scheutz’ ledning tredubblat sin läsekrets,
Anmärkarne steg ännu mera, och Argus blef för en tid landets mest
spridda tidning, trots de ogynsamma postförhållanden, hvilka då
rådde och en tid hotat att alldeles omöjliggöra försändelsen till lands-
orten af de Stockholmsblad, hvilka icke åtnjöto af K. M:t beviljad
portofrihet. - Skyddad af indragningsmakten hade byråkratien nästan
redan glömt, att tryckfriheten fans till. De nu för tiden omöjligaste
saker fingo länge opåtaldt passera, och när ändtligen en klagoskrift
ingafs till justitieombudsmannen eller en rättegång anhängiggjordes,
var det icke annat än tryckandet af handlingarna i målet, som föll
en s. k. oppositionstidning in. Indragningar och rättegångar väntade
ändå de stackars fromma bladen utan politisk hållning, utan annat
mål än att få utgifningskostnaderna ersatta genom tillräcklig pre-
numeration och, om möjligt, äfven någon vinst. Den förste svenske
tidningsutgifvare efter 1809, som framträdt med bestämdt politisk
hållning, med ett icke literärt eller ekonomiskt utan klart fattadt po-
litiskt mål, var Georg Scheutz, och många artiklar, som finnas i hans
tidningar, kunna än i dag läsas med både nytta och nöje. Utom
häfdandet i allmänhet af rätten till offentlig diskussion i allmänna
angelägenheter, var det i synnerhet det fria utbytet ock det fria ar-
betet, statsförmynderskapets förminskande, det officiela spioneriets
afskaffande, offentlighet och rättvisa i lagskipning, yrkande på för-
verkligandet i statslifvet af befintliga grundlagsenliga rättigheter,
samt fordran på folkundervisning, som karakteriserar Scheutz’ publi-
cistiska bana.
Det på sin tid namnkunniga Vermdémåiet kan man kalla Scheutz’
politiska debut, helst hans uppträdande i denna sak verkade som
en elektrisk stöt i hela landet. En länsman hade i maj 1819 efter
de angifvelser, han sjelf med stryk aftvungit en mördare, häktat
dennes föräldrar, bror, syster och dessas tjenstfiicka samt med för-
skräckliga bastonader i häktet sökt afpressa alla och verkligen af-
pressat några bekännelse om delaktighet i brottet, till hvilket de
vid den efteråt, på yrkande af de misshandlades husbonde, företagna
undersökningen befunnos fullkomligt oskyldiga. Scheutz tog in
handlingarna i målet, artiklar om saken, referater om rättegången
och gjorde det omöjligt för domaren å Vermdö och landshöfdinge-
ämbetet i Stockholms län att få saken i tysthet begrafven. Justitie-
Ur vår Sam/id.
7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
