Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Georg Scheutz (d. 1873)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
GEORG SCHELITZ.
ombudsmannen anbefalde åtal mot den i misshandlingen delaktige
landssekreteraren och den i en olaglig häktningsåtgärd delaktige
landshöfdingen, alla försök att komma ifrån saken misslyckades, men
hela Sverige darrade af fasa, att dylika laglösheter kunde bedrifvas,
och att sådana försök kunde vågas att straffiöst komma ifrån dem
och i stället vältra straff på de misshandlades husbonde, som af
landshöfdingen i Stockholms län instämdes för försök till myteri! -
I Anmärkarne förde Scheutz hufvudsakligen strid mot protektionism,
skråväsen, handelsförbud o. s. v., ofta med artiklar i dialogform, och
allmänheten stod dä gerna ut med en dylik artikel, om hon än, som
ofta hände, fick den i småbitar, under loppet af månader. För Argus
lemnade åtskilliga regeringsåtgärder strax i tidningens början ett
stoff, som äfven i sin mon bidrog att väcka sympati för tidningens
moderata klander; men när det officiela rapportsystemet i januari
1822 åter kommit på tal, då indrogs Argus, och hofkansleren dedu-
cerade utförligt i konseljen tidningens »smädliga natur», hvarpå Karl
Johan gillade indragningen och begagnade tillfället att sjelf uttala
sig om rapportsystemets nytta och laglighet. Johansson, som redan
förut affekterat att ensam uppbära både makten och äran af Argus’
redaktion, fick nu ensam vara hufvudredaktör för Argus den andre,
liksom senare samma år (1822) för Argus den tredje, och då äfven
denna 1827 blifvit indragen, för Nya Argus. Under tiden undanträngde
Johanssons öfvermod och åtskilliga hans af Scheutz ogillade åtgöranden
och artiklar den sistnämnde mer och mer från medarbetarskapet, åt
hvilket han dock fortfor att under större delen af 1820-talet egna en
del af sin tid, hvaremot han intill slutet af 1833 jämte Johansson qvar-
stod som förläggare och fortfor att trycka Johanssons tidning intill dess
totala afsomnande 1836. Under den tid, Scheutz’ bolag om tidningen
fortfor, hade han uppfunnit en valspress, om hvilken han yttrar (i
Biogr. lexikon): »Utfördes att begagnas för Argus; men genom
brist på mekaniska verkstäder den tiden blef den ej färdig, förr än
uppfinnarens bolag om denna tidning hade upphört och upplagan
ej vidare erfordrade bruket af snällpress.»
Scheutz hade i ungdomen ämnat taga bergsexamen och dertill
förberedt sig genom studier på egen hand, men förmenades af en
bland professorerna i Upsala att undergå förhör, emedan han icke
gjort sina studier på professorns föreläsningar. Så omintetgjordes
visserligen den bana, han vid 25 år önskat beträda, men han hade
dock qvar sina mekaniska, fysiska, kemiska och matematiska studier
och fullföljde dem under hela sitt lif. Som förläggare och författare
verkade han mer och mer inom dessa områden, ju mer han af
Johansson undanträngdes från den politiska verksamheten, liksom
han som förläggare, författare och öfversättare verkade för vår vittra
I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
