Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan August Gripenstedt (d. 1874)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
io8 §~#O [-IAN AUG(JST GRIPENSTEVT.
sin ställning förändrad till ett bättre. Ännu vid ingången af 1846
hade Gripenstedt elfva kamrater före sig inom löjtnantsgraden, och
han lemnade nu krigstjensten för att uteslutande kunna egna sig åt
politiken och skötandet af sina egna affärer.
Det var först vid 1840 års riksdag, Gripenstedt var gammal nog
att få utöfva sin riksdagsmannarätt; hans första uppträdande på riddar-
huset, så vidt detta lemnat spår i protokollet, infaller också på en
sann märkelsedag i riddarhusets häfder. Gripenstedts namn synes
nämligen för första gången i adelns protokoll bland reservanterna mot
ridderskapets och adelns beslut att vägra remiss åt några af grefve
Karl Henrik Anckarsvärd väckta motioner, hvilkas syfte var att para-
lysera verkningarna af ett konungens möjligen från ständernas skilj-
aktiga beslut i fråga om hemmansräntans upphäfvande, en åtgärd som
jämväl af Anckarsvärd blifvit föreslagen. Hartmansdorff var hufvud-
kämpen för det mot Anckarsvärd motsatta lägret; »det gäller nu»,
sade han, »att beröfva konungen hans röst i fråga om ordinarie skat-
ters bibehållande», och efter ett plenum, som utan afbrott varade från
kl. io f. m. till kl. 3/4 I I e. m., den 5 febr. 1840, vann Hartmansdorff
en lysande seger, ty Anckarsvärds trenne » farliga » motioner förvägra-
des remiss till utskott, hvaremot sedan talrika reservationer anmäldes.
Ehuru reservant mot våldet i vägran af remiss, var Gripenstedt dock
ingalunda af Anckarsvärds parti i hufvudfrågan, och hans försvar för
konungens rätt att förhindra af riksdagen beslutade ändringar i ordi-
narie statsregleringen - denna fråga för dagen äfven vid den sista
riksdag han upplefde, 1874, - har sedan mångfaldiga gånger upprepats.
Gripenstedt blef snart invald i bevillningsutskottet och deltog oför-
trutet i förhandlingarna, stundom med en kria-artad fraseologi, som väl
icke gjorde intryck på alla de ridderlige åhörarne, men icke dess
mindre »lät» vackert och skaffade honom rykte som riddarhustalare af
första ordningen. Tocqueville citeras stundom, särdeles utförligt i ett
långt tal, som Gripenstedt ännu på gamla dagar inrymt en plats bland
sina »Tal, anföranden och upsatser», ehuru denna samling är gjord
med så strängt urval, att endast två yttranden blifvit intagna af de
i68, till hvilka adelsprotokollets register för 1840-41 års riksdag hän-
visar. I de flesta frågor, stora och små, uraktlåter den unge mannen
icke att yttra sig; riddarhuset fann honom ock så framstående, att det
mot slutet af riksdagen invalde honom i konstitutionsutskottet, som
vid denna riksdag skulle till ett hvilande representationsförslag för-
medla alla de »gemensamma tankar» och förslag, hvilka i de fyra stån-
den hade förespråkare. Gripenstedt var afgj ord anhängare af allmänna
val, men hade först under riksdagens lopp blifvit omvänd till två-
kammarsystemet. »Hvad dessa särskilda intressen», sade han, »hafva
att skaffa med rådplägande församlingar, finner jag icke, ty frågan är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
