Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan August Gripenstedt (d. 1874)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7OHAN AUGUST GRJPENS TED T. 109
ju ej att liksom i en konkurs bevaka hvar och en sitt intresse, utan
det är statens allmänna, som i första rummet bör afses, och skötes
detta väl, så blifver äfven den enskildes rätt bevakad. » Sjelf trodde
han dock ej på framgången af en dylik reform; »först när ett nytt
slägte uppväxt» ansåg han den kunna ha utsigt att segra - och hans
ord blef profetiskt. Det dröjde ett fjerdedels sekel, innan den fick
segra, men hans egen brist på tro under frågans föregående stadier
var det just, som på mer än ett håll väckte misstro mot allvaret i
hans afsigter och redbarheten i hans karakter, särdeles då han 1844
röstade emot det förslag, han sjelf 1840 varit med om att framlägga,
och då han 1848 i tidningarna tillkännagaf, att han »ännu icke» funnit
det vara tid att sluta sig till reformrörelsen. Hans skäl 1844 var det,
att genom förslagets antagande en sczrn/iällsklass skulle få en öfver-
vägande makt - något, som tjugu år derefter förebråddes hans eget
förslag, det De Geer-Gripenstedtska - och på samma grund afslog
han äfven 1845 det då föreliggande, samtidigt med att han varmt för-
fäktade den af Åkerman föreslagna »gemensamma tanka», att sjelf-
skrifvenheten skulle upphöra och ståndsfördelningen försvinna.
»Det kan enligt min tanka icke nekas» - så uttryckte han sig
den 12 okt. 1844 - »att man någon gång i lagstiftningen och i all-
männa ärendens behandling synbart märker en viss tendens att åt de
rike och mäktige företrädesvis bereda fördelar af samhällsinrättningarna,
med ringa afseende på, ja till och med ibland på bekostnad af sam-
hällets mindre lyckligt lottade medlemmar. » Denna tanke låter ju
nästan radikal, och Gripenstedt var dertill en af dem, som oftast gåfvo
Hartmansdorff mothugg. Det var alltså icke utan, att han af många
ansågs för liberal, helst man till och med kunde få höra af honom ord
i den gamla Anckarsvärdska stilen, såsom (1844 IsI. i fråga om realisa-
tionens bestånd): »Nöden står för dörren, jämren höres från alla lands-
ändar» ... hvarefter enda botemedlet för eländet säges vara »export
och import bragta i jämvigt», denna teori, Som han sedan så starkt
bekämpat. 1845 ("/~) finna vi honom försöka att väga jämnt mellan
»den liberala teorien» och »den prohibitiva läran»; den förra är »brist-
fällig såsom utgående från ett obefintligt förhållande: att jordens alla
folk utgöra endast ett stort kosmopolitiskt handelsförbund, oberoende
af alla öfriga stridiga intressen», den senare är, »ehuru till utseendet
också ganska förträfflig», utöfver en viss gräns overkställbar i tillämp-
ningen. Man ser, att den blifvande »frihandlaren» och »blomster-
målaren » ännu icke blifvit utbildad; den unge riddarhustalaren hade
icke ännu faststält sina åsigter eller föresatt sig ett bestämdt mål.
Men, oväntadt nog, hann han midt under allt detta ändå ett mål
- det, att få deltaga i sitt lands regering. Vid 1847 års riksdag hade
Gripenstedt redan i början blifvit invald i statsutskottet och talmans-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
