Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan Vilhelm Zetterstedt (d. 1874)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I
JOHAN PILHELM ZETTERSTEDT.
pressen och derifrån öfversättas i utländska blad. Adjunktslönen hade
han nått, professorstiteln likaså, och emedan han en gång i en hastig
vändning i st. f. prestexamen råkat taga den juridiska (18 io), blef han
vid ett akademiskt balansmål förordnad att förestå det akademiska
rektoratet (1822) och blef (1823) akademiens sekreterare. Derutöfver
fick han t. o. tu., på ansökan hos kanslern, ett »gratial» och kunde i
lugn egna sin tid åt blommor och insekter. At de sistnämnda, hvilka
småningom blefvo hufvudföremålet för hans arbete, hade han allt
ifrån i8i8 egnat beskrifningar; 1821 utgaf han »Orthoptera Suecia~»
(Sveriges rätvingade insekter), 1828 i Hamm, likaledes på latin, en
lappländsk insektsfauna. Men då han efter professor Falléns död 1830
sökte uttränga Nilsson från professionen och härvid underhjelptes af
en majoritet inom det akademiska konsistoriet, hvilken gaf honom
första förslagsrummet under ett ofantligt upphöj ande af hans veten-
skapliga förtjenster, som förklarades vida öfvergå Nilssons, då följde
på allt detta en reaktion. Nilsson blef professor i naturalhistoria,
Zetterstedt fick vasaorden och blef några år efteråt Agardhs efter-
trädare som professor i botaniken; men han hade velat flyga högre,
än vingarne buro, och den skarpt framhäfda jämförelsen med Nilsson
verkade icke välgörande på det allmänna omdömet om arten och gra-
den af hans vetenskaplighet.
En ny resa i Lappmarken - denna gång i Umeå lappmarker -
hade han utfört 1832, efter uppdrag af ett entomologiskt bolag, i hvil-
ket han sjelf var delegare. Afsigten var att samla insekter åt del-
egarne i bolaget, och Zetterstedt hemförde 22,000 exemplar (sjelf
skrifver han »22,000 individer»). Resebeskrifningen, lika naiv som den
förra, utkom 1833 och förskaffade sin författare ett enskildt bref från
Tegnér, i hvilket denne smakdomare yttrar: »den anspråkslösa ton,
hvari hela berättelsen är hållen, ville jag anse klassisk för skrifter af
detta slag. » Något annat bref af Tegnér om samma bok (t. ex. till
Sven Nilsson) har förmodligen icke blifvit skrifvet; måhända skulle vi
annars den fatt höra skämtas öfver både den förunderliga »skratt-
aborren» och svalornas vinterdvala på sjöbottnen in. m., att icke nämna
åtskilliga andra »klassiska» notiser och uttryck, som visserligen ännu i
dag kunna göra det rätt nöjsamt att göra bekantskap med den vänlige
resebeskrifvarens stil. - Annu en gång, 1840, fick han resa i Lapp-
land och har derom i Vetenskapsakademiens handlingar lemnat en
kort beskrifning.
Det akademiska befordringsgrälet på 1830-talet hann imellertid
Zetterstedt att lyckligt öfverlefva, och han installerades 1840 i sin
profession, hvars åligganden han så länge och så ofta fått sköta. Ef-
ter I 3 år afträdde han från denna verksamhet, hvilken måhända icke
alltid hedrar hans minne. En vänskap, som urartat till nepotism, för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>