Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carl Johan Danielsson Hill (d. 1875)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i
122 CARL ~OHAAT DANIELSON StiLL.
Retzius, som frånträdt sin profession, hade dock qvar sitt intresse
för de unge, och äfven Hill fick lyckan att erfara hans mäktiga andes
lifvande inflytelse. Af hans efterträdare var det i synnerhet Orsteds
lärjunge, Engeström, kemiens och till en början äfven fysikens måls-
man i Lund, som påverkade Hills studieriktning och till och med be-
kostade laboratorie-materiel för hans undersökningar. Den rena mate-
matiken föredrog Kj ellin, astronomien och, efter 1813, fysiken föredrog
Brag. Hos dem alla blef Hill en högt värderad lärjunge, och hans
studier inom filologiens vidsträckta fält hade redan satt honom i stånd
att med fullkomlig frihet röra sig på flera språk. Det matematiska
språket blef dock honom snart ett nytt modersmål. Med otrolig lätt-
het och ifrig lust sysslade han inom den högre analysens område, glad
att finna sin skarpsinnighet stor nog att som barnlek behandla hvad
som för andra erbjöd oöfvervinneliga svårigheter.
Utrustad med vidsträckta kunskaper besteg Hill parnassen 1817,
och sedan han som vikarie för sin faderlige vän Retzii son några ma-
nader under loppet af 1818 bestridt en militärläkarplats vid ett skånskt
regemente - rent medicinska studier voro för sådan anställning inga-
lunda nödvändiga - utgaf han en åt gamle Retzius med tacksamma
ord tillegnad latinsk afhandling om torsionselasticiteten och kallades
på denna af Brag till docent i fysiken 1819. Två år senare utnämn-
des han till adjunkt i astronomi, förestod tidtals såväl den astrono-
miska som den matematiska professionen i Lund, men sökte och erhöll
professionen i fysik vid det nyinrättade teknologiska institutet i Stock-
holm, då den 1825 ledigblifna matematiska professionen i Lund år från
år lemnades obesatt. Under loppet af 1828 och förra hälften af 1829
undervisade Hill i Stockholm, men återvände derefter till Lund och
utnämndes ändtligen mot slutet af 1830 till professor i matematik vid
universitetet, från hvilken tjenst han 1870 såsom emeritus afträdde.
I Vetenskapsakademiens handlingar hade 1823 införts en matema-
tisk afhandling af Rudberg, hvilken af Hill skarpt kritiserades i en till
akademien insänd skrift, hvaröfver han begärde akademiens yttrande,
liksom öfver en annan, sjelfständig uppsats. Akademien svarade, att
det enligt stadgarne ej tillkomme henne att slita lärda tvister, hvarför
hon med granskningen af Rudbergs afh~ifndling icke kunde taga någon
befattning, men om den andra uppsatsen erkändes, att förf. »deruti
ådagalagt bekantskap med vetenskapens högre problemer», och antogs,
att förf. >~genom eget utgifvande deraf från trycket säkrast komme
att skörda all den literära ryktbarhet, hvaraf arbetet kan vara förtjent».
Detta kyliga mottagande å den vetenskapliga auktoritetens sida har
säkerligen icke varit utan inflytande på Hills framtid som vetenskaps-
idkare. Hans egenheter utvecklades derigenom kraftigare, hans sjelf-
känsla var sårad, och han begynte mer och mer att skrifva och forska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
