Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carl Johan Danielsson Hill (d. 1875)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CARL JOHAN DANIELSON HILL. 123
for sig sjeif, alldeles utan att bekymra sig om, huruvida någon följde
eller kunde följa honom på vägen, der den eljest kompetente veten-
skapsidkaren afskräcktes genom framställningssättets vidunderlighet -
äfven då det skulle innebära förenkling och tydlighet - och genom
nya eller egenmäktigt använda tecken i det matematiska språket.
När härtill kommer Hills inåtvända natur, för hvilken den högre
matematiska kalkylen nästan föll af sig sjelf till och med vid hvarje
litet steg i den yttre verldens förhållanden, kunna vi lätt finna, att
hvarken Hills personlighet skulle komma att tillhöra det vanliga sla-
get af menniskor, eller hans vetenskapliga verksamhet medföra den
nytta för vetenskapen, man eljest af hans djupa insigt och trägna
flit kunnat förvänta, eller hans lärareverksamhet så gagna, som af
hans innerliga kärlek till. både läroämne och lärjungar visserligen
bort vara en gifven följd.
Som vetenskapsman skaffade sig imellertid Hill ett aktadt namn
genom ett antal uppsatser, dem han, då svenska vetenskapsakade-
mien visat sig icke vilja till införande i sina handlingar mottaga hvad
han insändt, publicerade i Grelle’s i Berlin utkommande Journal fur
Mathematik. De äro endast tretton, utsända under loppet af många
år (1828-43), och få i Sverige känna dem, men de lära vittna om
stor lärdom och skarpsinne hos sin författare. Hvad han i Sverige
publicerade, dels i (oftast oafslutade) disputationer, dels i tidskrifter,
dels i bokform, är af ett betydande omfång och af ett föga kändt
innehåll, men bär på hvarje sida tydliga spår af det bizarreri, som
med åren tilltog och gjort hans vetenskapliga skrifter nästan otillgäng-
liga, hans läroböcker oanvändbara, åtminstone hittills oanvända.
Som lärare har Hill haft glädjen att stundom så i tacksam jord-
mån, om han än oftast talade för döfva öron, då han med kritbiten
i hand framför taflan mumlade ord, dem det föga bekymrade honom
om åhörarne kunde höra eller förstå. Redan vid teknologiska insti-
tutet lyckades det honom att verka väckande på flera ynglingar
med mekaniska anlag, och bland hans första elever sedan han be-
trädt professorsstolen i Lund må nämnas Carlsund, Mortimer Agardh,
generaldirektör Beijer, liksom bland hans lärjungar från ett senare år-
tionde professor Axel Möller och, som en af dem, hvilka måhända
bäst tillegnat sig hans förenklande räknemetoder, lektor Astolf Möller
i Helsingborg. Det var dock endast de, hvilka egde mer än vanlig
underbyggnad i matematiska ämnen, då de begynte sin akademiska
kurs, som af Hills föreläsningar och undervisning kunde draga fördel,
men dem omfattade han också med stort intresse och värma. Hans
försök att som läroboksförfattare nalkas de lägre stående studie-
idkarne voro fullkomligt olämpliga, men hans intresse äfven för dessas
undervisning bevittnas af försöken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>