- Project Runeberg -  Ur vår samtid /
124

(1880) [MARC] Author: Harald Wieselgren With: Edward Skill, Ida Falander, Evald Hansen - Tema: Periodicals, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carl Johan Danielsson Hill (d. 1875)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I
124 CARL ~OZJJAN DANIELSON BILL.


Minnet af Hills tentamina har icke ännu hunnit bortdö. Det är
egentligen de blifvande »kameralisterna», som lemnat stoff till de
Hill’ska tentamenshistorierna; för dem var det, han uppfann betyget:
något mindre än knappast antagizgt; en sådan var det, som fick ten-
tera i 112 timmar - förmodligen för att under tiden tvingas att lära
sig något. Tentandi för kandidatexamen af lägre matematiska in-
sigter roade han sig ofta att sätta på det hala med Metrodori gre-
kiska epigram, hvilka innehålla de äldsta kända exempel på eqva-
tioner af första graden. Stodo hrr kandidater som »den förvillade
grisen» framför Hills grekiska handskrift~ kunde de vara säkra att bli
utskrattade af den gamle vänlige men kantige läraren, men kunde
de då åtminstone ställa upp en »trappräkning», eller hade de tillegnat
sig något annat af gubbens förenklingsmedel vid räkning, förlät han
dem snart deras enfald och tillräknade tidsandan och skolordningen
mer än sig och dem, att okunnigheten i hans ämne så vida öfver-
vägde intresset derför.
En fyratioårig professorsverksamhet bland en ständigt vexlande
ungdom efterlemnar dock minnen af andra slag än föreläsningar och
tentamina. Det personliga förhållandet mellan en professor och
studenterna är en icke ovigtig faktor vid tecknandet af en professors
lifsverk. Och här strålar Hills minne med en glans, som ej fördunk-
las, endast karakteriseras, af hans egendomligheter. I många år var
han inspektor för Kalmar nation, och särdeles medlemmar af denna,
men för öfrigt hvem som vände sig till honom, funno i honom ett
faderligt hjerta och en ädel hjelpsamhet, som de utanför stående
knappast skulle tilltrott den lille originele, knarrande gubben, då de
sågo hans färd i katedern eller på promenaden, med den från ur-
minnes tid nedstammande blå cirkelkappan med krage öfver krage
i mängd. Hjelpsam och vänlig mot studenter~ var han ock glad och
fri i deras samqväm samt ondgjordes icke öfver ett oförargligt skämt.
Så berättas, hur gubben hjertligt log, då en student, som på en sexa
underrättat honom att studenterna numera alldeles bortlagt »halfvan»,
sedan gubben deröfver uttalat sin fägnad plötsligt fortsatte: »ty nu
taga de endast helan a och helan b». Men så höllo också studenterna
af sin gamle Hill, äfven då de gjorde sig lustiga öfver något i hans
uppträdande, ty hans hjertelag var dem lika väl kändt som hans
egenheter.
Hill kallades 1848 till ledamot af svenska vetenskapsakademien
och besvarade kallelsen med en för honom ganska karakteristisk af-
handling »om en åkers medelafstånd från hemmet», hvari denna
fråga utan afseende på de praktiska förhållandena (terräng, jordmån,
vattentillgång m. m.) löses med matematisk kalkyl, och en vink för
järnbanebyggare äfven utkastas, i och med en formel för kortaste

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:37:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samtid/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free