Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jakob Vilhelm Sprengtporten (d. 1875)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I
~AKOB VILHELM SPRENG TPOI? TEN. 129
nerna, till »Svenska Minervas» ytterliga harm. »Ledamöter af fri-
herrens frikår» kallade hon »oppositionspressens ledamöter» och påstod,
att dessa »nu röka in honom för att begagna honom såsom en po-
litisk mumie». Men det hjelpte ej. Uppvaktningar och tal af kårer
och stater föregingo friherrens afresa till Sparreholm, och den dag,
han lemnade hufvudstaden, flaggades på half stång i hamnarna, och
på Adolf Fredriks torg paraderade borgerskapets kavalleri samt
följde den bortfarande en half mil utom staden, halfva truppen före
och halfva bakom åkdonet, hvarefter nya tal höllos och hurrarop
höjdes. Af Stockholms magistrat och borgerskapets äldste präglades
en medaij med Sprengtportens bild och namn på åtsidan och på
frånsidan inom en eklöfskrans orden: »För åttaårig verksam och älskad
styrelse.» - Så slöt första skedet af Sprengtportens offentliga
bana i onådens mörka skugga och popularitetens ljusa glans.
Under riksdagen 1828-3o var Sprengtpor.ten väl en tid medlem
af statsutskottet, men deltog sällan i debatten, synbarligen undvikande
att vare sig berömma eller klandra regeringen, men uttalar sig dock
en gång emot D. Frölichs och Anckarsvärds granskning af militär-
budgeten. 1834 är han närmast att betrakta som Stockholms repre-
sentant på riddarhuset och utförde som sådan en väldig kamp för
tolagen, under det han deremot skarpt bekämpade husbehofsbrän-
ningen. »Stockholms stads intressen», klagar han, »hafva aldrig egt
den lyckan att vara populära, då deremot bränvinstillverkningen i
öfvermått njutit denna förmån.» Då under riksdagens lopp konstitu-
tionsutskottet tog sig en väl stor maktfullkomlighet, var Sprengtporten
ibland dess ifrigaste motståndare och kom härigenom närmare de
liberale, enär utskottsmajoritetens manövrer gingo ut på att så vidt
möjligt omintetgöra resultaten af ingifna förslag till ändringar i re-
geringsform, riksdags- och tryckfrihetsordning. Och en representa-
tionsreform önskade han på fullt allvar. Är 1839 utgaf han sina
»tankar i rey5resentationsfrågan». Han vill ur det bestående utveckla
ett tvåkammarsystem, på det norska sättet; »rikets ständer» skola
ökas med ståndspersonernas klass såsom femte stånd, alla stånd välja
ombud och dessa sammmanträda och arbeta dels som »stora Nämn-
den», dels som »lilla Nämnden», dels (i konstitutionsfrågor) som fyra
stånd, då det femte fördelas på de andra. Så rustad infann sig
Sprengtporten vid 1840 års riksdag, öfverlemnade sitt förslag till
konstitutionsutskottet, blef invald i statsutskottet, och deltog troget
och träget i den långa riksdagens arbeten. Det faller af sig sjelf,
att han ej tillhörde den af Hartmansdorff beherskade majoriteten,
men sågs han ock stundom på C. II. Anckarsvärds sida, kunde han
dock icke räknas till dennes egentliga anhängare. Han blef icke
Ur var Sam/id.
9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
