Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Baltzar Cronstrand (d. 1876)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BAL TZAR CRONSTRAND. #35
den behagliga kejsarstaden 1841 och återsåg kort derefter Stock-
holm, efter åtta års frånvaro.
Här glänste ingen nåd, som i Metternichs salonger, i stället
mötte rättegångar och »kamp för tillvaron» – inom ingeniörkåren
Obetydlig var också den verksamhet, som blef honom anvisad, och
beskedligare hade han ej blifvit under frånvaron. Då man ej ville
låta honom råda, lät man honom åtminstone bli obefordrad, och
efter 26 kaptensår tog han 1849 afsked, ur krigstjensten.
Men hans lifliga intresse för arbetarens yrkesskicklighet hade
föranledt honom att redan 1845 egna sig åt en annan verksamhet
än ingeniörofficerens. När idén om en slöjdskola för arbetare inom
yrkena skulle söka sig form i verkligheten, hade den åtskilliga för-
beredande stadier att genomgå: så begynte artisten Mandelgren en
söndagsskola för ritning, och qvartersmannen J. F. Andersson sökte
bilda en förening för att understödja den. Ofverståthållaren Sprengt-
porten, general Lefrén m. fl. togo föreningsstiftandet om hand, och
så blef »Svenska sZöjdföreningen» mot slutet af 1845 en, om ock ringa,
verklighet, med hufvudsakligt ändamål att understöda en skola för
bibringande af konstfärdighet åt yrkesidkande arbetare. Gronstrand
valdes till den blifvande skolans föreståndare, och att valet var godt,
derom vittnar ~j blott hans fjortonåriga verksamhet som skolans ska-
pare och ledare, utan ock hans afgång, då han mot majoriteten -
icke inom slöjdföreningen, men inom dess direktion - icke kunde
upprätthålla de grundsatser, för hvilka han kämpat.
Från 1849 lefde Gronstrand i ett helt decennium uteslutande för
sin skapelse, och han var outtröttlig att åt den samma skaffa lärare,
understöd och erkännande. Efter val af handtverksföreningen erhöll
han i851 ett stipendium för att besöka verldsutställningen i London,
och nu gick det i synnerhet upp för honom, hur nödvändigt det
var att höja arbetarens förstånd och smak, om hans arbete skulle
följa med sin tid och vittna om en högre grad af odling i hans land.
1?örståndet skärptes bäst genom matematik, smaken genom konst-
studium, och på undervisning i matematik och teckning ville derför
C~onstrand att hufvudsakligt afseende skulle fästas i en slöjdskola.
Han höll föredrag, han tryckte dessa som brochyrer och tidnings-
artiklar, han fick igenom grefve Platen en motion framförd på riddar-
huset 1854, han ingaf betänkanden till Kongl. Maj:t och disputerade
med direktionen. Så var han kommen derhän, att skolan egde godt
anseende, 26 lärare (bland hvilka i i voro f. d. lärjungar) och 5-600
elever, att K. M:t begärt och riksdagen beviljat ett årsanslag åt sko-
lan af i~,ooo kronor och skolans öfvertagande af staten endast vän-
tade på den formela bekräftelsen i ett till utfärdande förberedt kongl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
