Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Baltzar Cronstrand (d. 1876)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i
136 BALTZAR CRONSTRAND.
bref - det är dagtecknadt den 23 sept. 1859 - då slöjdföreningens
direktion lät sin skattmästare vägra utbetalning af den af Gronstrand
ingifna betalningslistan för lärarne under den redan nästan afslutade
vårterminen 1859 och sålunda på ett minst sagdt ohöfligt sätt förbe-
redde hans afgång från platsen som skolans föreståndare - hvartill
han för ingående läsår icke återvaldes.
För att förstå denna afsättning bör man betänka två starka
häfstängers årslånga tillvaro. Den ena var det motstånd mot Gron-
strands planer, som hade sin grund i åsigten om olämpligheten af
att inrätta siöjdskolor för dem, hvilka redan ingått i yrkena, men
riktigheten af tekniska skolor för dem, som mellan folkskolan och
utträdet i lifvet kunde egna några år åt en för blifvande lifsverk-
samhet inom yrkenas tjenst afsedd skolundervisning, en teori, som
i teknologiska institutets ledare hade sina förkämpar och derifrån
med »vederbörandes» hela kraft stått Gronstrands skola emot, dock
med allt erkännande för hans person. Den andra var en möjligen
från den förstas håll uppmuntrad, men äfven i sig sjelf tillräckligt
stark afvoghet hos de gamle skråmästarne mot den förskräckliga
kunnighet, som deras gesäller skulle ådragit sig, om de gingo i den
Gronstrandska skolan- »Icke skola våra handtverkare bli konstnä-
rer», hette det, och icke behöfde de heller så mycket matematik,
som Gronstrand ville ge dem. Alltifrån hans hemkomst från Eng-
land och Frankrike 1852, der han noggrant studerat dylika anstalter,
hvilka han nu ville taga till mönster för den växande svenska,
hade motståndet å handtverksmästarnes sida ökats, och en i styrka
växande polemik hade fortgått om det ideliga befarandet af för stor
konstskicklighet hos handtverkarne, i fall Cronstrand finge husera
som han ville, hvaraf åtskilliga för yrkena menliga följder skulle
komma att inträffa. Nog af, i maj 1859 var måttet rågadt och bä-
garen rann öfver. Cronstrand replikerade med bitter skärpa de före-
bråelser, som gjordes honom och hans afsigter. Han »kände väm-
jelse öfver de medel, som begagnas att skada en stor och man kan
väl säga helig sak för menskligheten», arbetnrens undervisning. Med
anledning af de vidtagna »förbättringarna», att som undervisnin gs-
ämne utesluta figurteckning och mekanik samt betydligt nedsätta
matematiken, anförde Gronstrand Galileis svar på frågan hvartill geo-
metrien gagnar: »Att väga, att mäta och att räkna; att väga de okun-
niga, att mäta de dumma och att räkna dem allesammans.»
Gronstrand var imellertid utesluten från sin kära slöjdskola, och
ledningen kom i andra händer. Men skolan gick framåt, ny, ståtlig
lokal fick den, anslag och lärarepersonal som vida öfvergick hvad
Cronstrand ens vågat föreslå; och med fogligare lämpor har kanske
vunnits äfven med afseende på undervisningens artistiska del, hvad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
