Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Baltzar Cronstrand (d. 1876) - Llewelly Lloyd (d. 1876)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I
138 IILEWELLYN LLOYD.
efter få dagars plåga. Slöjdskolans lärare och lärjungar, dåvarande
och forna, slöto sig vid hans graf till vännerna, och så ringa man
än må finna frukterna under ett långt lif af så stor skicklighet, sa
stor flit och så stor viljekraft, som Baltzar Gronstrands, behöfver man
blott hänvisa på Slöjdskolans grundléiggning ock första Ijorton års ut-
veckling för att erkänna, att »trädet burit god frukt» och att Baltzar
Gronstrand icke lefvat förgäfves.
_~-.–– –
LLEWELLYN LLOYD.
-j- i876.
Under mer än ett halft århundrade bosatt i Sverige och nästan lika
länge allmänt känd i landet, så väl genom tidningarnas berättelser
som genom egna skrifter, af hvilka den första och bästa nästan
blifvit en folkbok i Sverige, har »engelske undersåten» eller »engel-
ske björnjägaren» mr Lloyd obestridliga anspråk att räknas bland
våra minnesvärda män. Och det är icke blott jägarens bedrifter
eller den originele främlingens för anekdotsamlaren värdefulla infall,
som uppb ära minnet af hans lif ibland oss; han har under loppet af
fyrtio år i fyra digra arbeten sträfvat att presentera oss för sina
landsmän, både land och folk, både jagt och fiske, både seder och
samhällstillstånd, och han fostrade här en af svensk moder född son,
hvars verksamhet i den geografiska och naturhistoriska forskningens
tjenst skänkt forskaren ära och hedrat det svenska namnet.
Arthur L. Lloyd - så nämnes han i Svenska jägarförbundets
första medlemslista – var född den 27 juli 1792, af en gammal
gentry-slägt i England. Fadern var bankir i London, och sonen, som
växte stor och stark, egnade sig tidigt åt sporten, hvilken för ho-
nom, som för många hans landsmän, blef en lifsuppgift. Den här-
dade kroppen skapar icke ensam den duglige sportsmannen, färdig-
het i allsköns idrott icke heller, men det ena som det andra hör till
den grund, hvilken omsorgsfullt lägges redan i tingdomen. Sedan
komma naturhistoriska och geografiska studier – idkade i skog och
mark långt mer än i studerkammaren – vidare en öppen blick för
iakttagelser af alla slag, flit i antecknande och slutligen skriftställar-
förmåga. Allt detta bildar »sportsmannen» för lifstid, och här gå
råmärkena för Lloyds verksamhet. Vi kalla den ofta med en viss
kammarlärd öfverlägsenhet »dilettantism», och säkert är, att kritisk
vetenskaplighet sällan nås pä denna väg. Men der »dilettanten» an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
