Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Baltzar Cronstrand (d. 1876)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I
BALTZAR GRONSTRAND. 137
som ej vann seger när i en ogynsam tidpunkt hårdt sattes mot
hårdt.
Så slöt Gronstrands verksamhet för slöjdskolan.> en ädel oegen-
nyttig och välgörande verksamhet, hvars erkännande af konung
Oskar I redan 1856 erhållit form af vasaordens kraschan. - Men
ännu återstod honom ett mångårigt arbete, afsedt för offentlig nytta:
Gronstrand hade nämligen blifvit insatt i en kunglig komité »för
uppgörande af förslag till k. hofstallets förflyttande dch Helgeands-
holmens ordnande» - en fråga som i år som i fjor och för tjugu
~r se’n står på dagordningen och ännu ej har stora utsigter att komma
längre - och under tre till fyra år, 1859-62, var Gronstrand nästan
uteslutande verksam för utredningar, uträkningar, planer och genom-
skärningar, som med frågan egde gemenskap. Så uppstod en väl-
dig adas, afsedd att jämte Cronstrands eget betänk ande till komitén
ingifvas. Stockholms stad hade ett stort intresse i denna stora och
prydliga samling af kartor, planer, genomskärningar, grafiska fram-
ställningar af vattenhöjden i Mälaren månadtligen under hundra
år, mätningar af Norrströms bredd och djup efter pejlingar från
1859 till i86i m. m., och vederbörande hafva icke heller uraktlåtit
att, efter Gronstrands död, för stadens räkning förvärfva den. Men
komitén blef aldrig färdig, lika litet som Gronstrand blef det; han
hade nog afsett ändå flera bevisande uppställningar och genomskär-
ningar för att styrka sin sats, att Norrbro i längden ej kan stå emot
påtryckningen af Mälarens flöden.
Sitt sista årtionde gick Gronstrand rask och rörlig som förr,
men synes efter upphörandet med Stockholmsritningarna icke ha
satt något visst mål för sitt arbete, och utförde. i alla fall icke sina
planer med de egyptiska teckningarna. Ifrig tidningsläsare och an-
tecknare ur spalternas innehåll, satt han dagligen vid kaffedags på
sin bestämda plats på ett af hufvudstadens finare kaféer med en
helst fransk eller engelsk journal framför sig, och beklagade ofta de
utländska nyheternas tarfliga redaktion i våra tidningar. Och han
lyste, som han var van, med sin silfverhjessa och sin muntert spe-
lande blick, fryntlig, så att man knappt kunde tro, att man dock i ho-
nom såg den fordom allbekante tvärviggen, men mycket erinrande
om furst Metternichs gunstling från 1841. Och man såg honom ofta,
der något intressant var å färde, ett möte hölls~ en fråga skulle di-
skuteras o. s. v. Regelbunden i sina vanor och sparsam i sina be-
hof kunde han bestå sig sin enda lyx, böcker, och lefde godt på
sin lilla statspension, tills helt plötsligt döden afbröt hans bana, ge-
nom en af dessa tillfälligheter, för hvilka både ung och gammal
stupar. En förkylning efter ett bad lade honom på sjuksängen, och
här slocknade hans öga fridfullt, nästan leende, den 26 januari 1876,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
