Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Clas Adolf Hultkrantz (d. 1877)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
omgifningen, att han borde »få läsa till prest». Och så klart stod honom
alltid studiernas mål, från första lexan hos den enskilde läraren ända
till bortom den filosofiska fakultetens parnass, att de profana
studierna ej ändrade hans barndomsplaner. Från Linköpings
gymnasium blef Hultkrantz 1843 student i Upsala, der han först egnade sig
åt studier för prestexamen. Sedan denna blifvit afiagd öfvergick
han under tre år till studier för filosofiekandidatexamen, lät
derefter prestviga sig och tjenstgjorde i halftannat år som
pastorsadjunkt i sitt stift. Derefter återvände han till läraresysslor och
fortsatta universitetsstudier. Vid Stockholms gymnasium förestod
han teologiska och filosofiska lektoratet vårterminen 1851,
disputerade »pro gradu» om en af de neo-platonska filosofernas teorier,
promoverades till filosofie doktor (1851) och fick redan följande
år biträda den teologiska fakultetens lärare, ehuru han först 1853
afiade teologisk kandidatexamen (doktorsgraden erhöll han från
Lund i868) och kallades till docent i pastoralteologien. Nu följde
snart förordnanden att förestå adjunkturen i samma ämne, och
inom denna teologiska branche utgaf Hultkrantz i8~6 en akademisk
afhandling, som vida mer än de flesta dylika kunde ha nytta med
sig för prestkandidaterna. »Den kristliga predikan från synpunkten
af lagens och evangelii rätta bruk; försök till anvisning att predika
rent, praktiskt och uppbyggligt» heter denna disputation, som
fördelaktigt vittnar om författarens afsigt att gagna. I en vigtig
stridsfråga ställer han sig obetingadt på human ståndpunkt emot den s.
k. nyevangeliska och betonar kraftigt värdet och vigten af
sedepredikan, så skarpt förkättrad af dem, som ej vilja veta af annat än
»Kristum och honom korsfästan». – »Vi tro», säger författaren, »att
det rätta herdasinnet hos en. lärare, som med heligt och otrötteligt
nit bemödar sig att vinna sina åhörares själar för det eviga lifyet,
mycket väl kan stå tillsamman med den broderliga kärlek och det
ömma deltagande, som äfven hjertligt nitälskar för alla sina åhörares
borgerligt sedliga och timliga förkofran och välfärd.»
Kort efter ventilerandet af denna afhandling anträdde Hultkrantz
en studieresa till utlandet. I Tyskland, Schweiz, Frankrike, England,
Skotland, Holland och Danmark gjorde han sig underrättad om de
kyrkliga inrättningarnas ställning, om prestbildning och prester, om
religionsfrihetens praktiska följder o. s. v., och skref under resan
bref till »Väktaren». En ur denna tidning sedan aftryckt skrift »Om
olika slag af religionsfrihet och möjligheten af deras införande i
Sverige», belyste de olika systemen, som i utlandet följdes, och
deras större eller mindre lämplighet att hos oss införas, med anled-
ning af då (1857) föreliggande regeringsförslag till riksdagen, hvilket
förslag han ej gillade. Statens »indifferentism», såsom i Nordamerika,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
