Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Clas Adolf Hultkrantz (d. 1877)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152 CLAS ADOLF HUL TKRANTZ.
fann i Hultkrantz ingen försvarare. Dissenterforsamlingarna ville han
hellre låta stå som flockar af independenter inom statens kyrka än
tvinga dem att utträda, bilda särskilda religionssamfund och som sa-
dana erkännas af staten; han ville för öfrigt helt och hållet upphäfva
landsförvisningsstraffet för affall från »den rena läran», nöjande sig
med kyrkans rätt att, der förargelse åstadkoms, utesluta den affallne
från kyrkans gemenskap. »Den kyrkliga separatismens orsaker och
botemedel» behandlade han följande år (i8~8) i en utförligare skrift.
Efter återkomsten från den mer än årslånga resan förestod Hult-
krantz åter adjunkturen i pastoralteologi vid Upsala universitet och
utnämndes i8~8 till ordinarie innehafvare af denna tjenst samt kyrko-
herde i dermed förenade prebendepastorat. För - den af biskop
Kalsenius instiftade professionen i kyrkohistoria utgaf han 1862 ett
specimen, en historisk framställning af »Den presbyterianska kyrko-
författningens införande i Skotland», men erhöll ej den lediga läro-
stolen. I stället förestod han pastoralprofessorns tjenst och fick 1862
professorstitel, jämte förordnande att deltaga i stiftsstyrelsen. 1863
och 1864 förestod han professionen i de teologiska språkvetenska-
perna och utnämndes sistnämnda år till innehafvare af denna läro-
stol, hvilken han 1865 utbytte mot lärostolen i dogmatik och moral-
teologi. Dels som examinator i studentexamen, dels som censor
för mogenhetsprofven vid elementarläroverken, öfvervakade han i
femton år den teologiska studentbildningen vid Upsala universitet.
Detta universitets teologiska fakultet uppsatte i86i en »Teolo-
gisk tidskrift», i hvars flesta årgångar Hultkrantz skrifvit stundom
ganska utförliga uppsatser. Här uppträdde han 1864 med »Några
ord i katekesfrågan», en fråga, som då och ännu länge stod på dagord-
ningen. För att i någon mån förbättra och underlätta begagnandet
af den antagna katekesen utgaf Hultkrantz i866 en »Handledning
vid undervisningen i k atekesen», hvars första del innehåller en med
»anmärkningar och tillägg» försedd upplaga af den antagna kateke-
sen, och den senare delen en ytterligare utveckling af den förra,
icke inrättad i frågform och afsedd närmast för läraren samt som
läsebok för försigkomna lärjungar och konfirmander. Som ytterli-
gare en tredje del utgaf han i868 »Bibliska exempel till katekesen»,
»för att befordra och underlätta den förmedling mellan bibelns histo-
riska innehåll och katekesen, som vid den kateketiska undervisnin-
gen bör förekomma». Dessa skrifter vunno stor spridning. I de
flesta skolor begagnas den särskildt utgifna första afdelningen af
»Handledningen» - 51:a upplagan är tryckt 1876 - och de flesta
folkskolelärare torde ha gjort tacksamt bruk af den senare. Det var
alltså en sjelifallen sak, att professor Hultkrantz insattes som medlem
i katekeskomitén, hvars förslag 1872 ingafs till Kongl. Maj:t. Visser-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
