Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elis Vilhelm Lindblad (d. 1878)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I
i86 ELIS ViLHELM LINDBLAD.
stort namn bragt i bokmarknaden, dess mera får läsaren sjelf liksom
under besök i ett tafvelgalleri, söka sig väg till det, som gifvit nam-
net glans, genom mängden af det, som lånar glans af namnet.
Lindblads enda literära id är dock ej hans skaldskap. I många
år har han som skicklig anordnare och utgifvare af andras arbeten
framgångsrikt verkat för vår literatur. Han har med samvetsgrann
och kunnig möda lagt ordnande hand vid många verk, som pryda
våra boksamlingar, och med vitter smak bragt till stånd läseböcker
för både hem och skola, i hvilka så väl dansk som svensk vitterlek
i godt urval bjudes.
Detta allt är ej ringa - och dock, hur litet, mätt med ungdoms-
förhoppningarnas djerfva mått eller den ytlige betraktarens skefva.
Inga utmärkelser, inga befordringar, inga massor, vare sig af år eller
arbete. Och dock har Elis Vilhelm Lindblads bortgång efter ett
femtiotal af lefnadsår smärtsamt berört ej blott den stora, enskilda
vännekretsen, utan äfven Vännerna af svensk diktning. Ty hvad han
utgifvit hade väckt hopp om ännu någon skatt. De »Fosterländska
minnen», till hvilkas ära han samlat en diktkrans, hafva ej vunnit
alla de fagra blommor, han sjelf ärnat infläta i den samma.
Elis Vilhelm Lindblad tillhörde på en gång den uppsvenska
och den sydsvenska bygden: han föddes i Vestmanland, fostrades
och bildades i Skåne, verkade längst i Örebro.
Hans fader var en major, som efter afskedstagandet hugnats
med postmästaretjensten i den lilla staden Simrishamn i Skåne. Dit
flyttade han 1838 med sin familj. Den tioårige sonen Elis Vilhelm
(född den 13 april 1828), som var en stark pojke, rasade med yr glädje
på stadsvallarne under en lekstund, och detta blef ett sorgligt lef-
nadsminne, ty ett svårt fall vållade en höftskada, som i åratal höll
gossen vid bädden och sedan gjorde honom halt för lifstiden. Häraf
vållades ock, att han fick god beläsenhet i våra skalders verk, men
sent infördes i skolgångens martyrium.. Vid 20 ~rs ålder student i
Lund, 1848, var han redan känd som en underlig kurre: en sadan,
som hellre läste skaldeverk än lexor, hellre skref vers än stilöfuingar.
Han blef mycket afhållen och mycket förmanad. Men på studie-
ordningen inverkade förmaningarna föga. På nio år bragte han det
ock så vidt, att hans beläsenhet i gammal och ny vitterhet var både
känd och erkänd, hans historiska kunskaper ganska aktningsvärda
- och »examen stili latini pro gradu philosophico» hedrande absol-
verad. Med lif och själ student, af nöd informator, af lust diktare,
med ett mer och mer växande och utbredt rykte, hade han väl svår-
ligen lemnat »alma mater carolina» af inre kallelse. Men han fick
en yttre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
