Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mikael Gustaf Anckarsvärd (d. 1878)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190 MIKAEL GUSTAF ANUKARS VÄRD.
Den framgång, dessa landskapsteckningar rönte, föranledde
Anekarsvärd att fortsätta. I litografi - hvilken art af mångfaldigande
konst i honom hade en af sina första lyckliga utöfvare i vårt land
- utgaf han åren 1830-37 en ännu vackrare samling af mera om-
fattïtnde vyer, 32 svenska och i8 norska, i stor folio. Titeln, med
vign ett af Sandberg, lyder: »Sarnlz~zg af svenska och norska zdsz~rter,
tecknade efter naturen af C. J. Fahlcrantz, August och Mikael Gustaf
Anckarsvärd, litografierade och utgifna af M. G. Anckarsvärd.» Man
finner i denna samling utsigter af Stockholm, Göteborg, Kalmar,
Upsala, Orebro slott, af Sätersdalen, af Blekingslandskap, af Oresund,
af Elfkarlebyfallen, Tännforsen, Trollhättan m. fl., af Kristiania och
Trondhjem, af Framnäs, Borgunds kyrka, Romsdalen och Veblungs-
näs m. fl. Många af dessa litografier kunna ännu i dag inräknas
bland vår planschverksliteraturs bästa alster.
Vid konstakademiens utställning 1829 hade Anckarsvärd expo-
nerat tvänne landskap, utförda i olja (Klintehamn och Säfstaholm),
med staffage af boskap på den ena, vingåkerskullor på den andra.
Nu blef han kallad till ledamot af konstakademien - hans broder
August var alltifrån 1813 medlem; 1835 blef August och 1843 Mikael
Gustaf hedersledamot.
Tjenstgöringen vid gardet och inom konungens stab hade under
tiden fortgått på ett sätt, som mer och mer stadgat Mikael Anckar-
svärds anseende som en framstående kapacitet inom denna art af
verksamhet, äfven vid tillfällen af mera ovanlig art. Så vid den
famösa stormningen af bryggar Sjöstedts gård på Ladugårdslandet,
då mer än 100 man af lifgardet till häst skockat sig tillhopa för att
å egaren hämnas att han för dem läst sin brunn, sedan de vid vatten-
hemtning betett sig oskickligt, trängde sig Anckarsvärd genom ho-
pen fram till den belägr ade porten, drog värjan, höll ett kraftigt tal
till truppen, lofvade spetsa den förste som vågade sig fram, och
hejdade derigenom anloppet tills väpnad styrka hann fram och gjorde
slut på kravallen - en bragd, som inbragte Anckarsvärd en heders-
värja från Stockholms borgerskap. Mot slutet af 1837 blef andre-
majors-platsen vid Svea garde ledig, och närmast att erhålla den, i
tur liksom i förtjenst, var Anckarsvärd. Men Karls-dagen 1838 ut-
nämndes till platsen en annan af regementets kaptener, som i denna
beställning var 61/9 år yngre och 5 år yngre officer -ä men var
kronprinsens hofmarskalk. Grusenstolpe hade samma månad börjat
utgifva sina »Ställningar och förhållanden, behandlade i bref», och
när han i februari utgaf andra brefvet, egnade han åtskilliga sidor
åt denna befordringsfråga, hvars afgörande väckt oerhördt uppseende.
Med anledning deraf, att utnämningen daterats Karlsdagen, som in-
fallit på en söndag, utropar han - efter att ha deducerat utnäm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
