Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frans Vilhelm Hultman (d. 1879)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppgifter, i hvilka »social aritmetik» ingår – slöt sistnämnda år sina
akademiska föreläsningar öfver denna räknelära med en uppmaning
till sina lärjungar att arbeta inom facket. Hultman var en bland dem,
hvilka följde maningen.
Han hade då redan kransats å parnassen som filosofie doktor
(1854), i åratal deltagit i den matematiska arbetsförening som i
Upsala grundats i början af 1850-talet, en sektion af
»naturvetenskapliga sällskapet», var en aktad matematiker icke mindre än en afhållen
kamrat. Nu egnade han särskild forskning åt de metoder, på hvilka
den vetenskapliga sannolikhetsberäkningen stödde sig, och offentlig-
gjorde frukterna häraf i en år 1860 utgifven akademisk afhandling,
»Minsta qvadratmetoden». Han erinrar här om gången af
naturvetenskapernas utveckling: ur observationer framgå lagar, den
praktiskt funna lagen deduceras sedan teoretiskt, hvaraf vidare erhållas
nya lagar, hvilka i sin tur gifva ny riktning åt observationerna. Så,
säger han, ha vi fått tio pund att handla med för att genom dessa
förvärfva nya tio pund. Det gälde här att noga bestämma gränserna
för de fel, hvilka vidlåda sannolikhetsberäkningarna enligt de för
dessa hittills funna metoder – ett arbete af största vigt för många
vetenskapsgrenar, i synnerhet för astronomien. Århundradets största
matematiker hade härpå pröfvat sina krafter och kommit till helt
olika resultat. Hultman redogör nu för de förnämsta af dessa arbeten,
kriticerar och jämför metoderna och deras resultat, i ändamål att
uppvisa det i dem gemensamma, att skarpt angifva och till betydelse
och värde bedöma deras olikheter. Dertill har han icke oväsentligt
kompletterat den yngsta af dessa metoder (Bienaymé’s) i en punkt
af vigt för dess tillämpning.
Med detta arbete intog Hultman med ens en framstående plats
bland våra vetenskapliga författare, och det är ännu i dag icke blott
det förnämsta på vårt språk öfver detta ämne, utan nästan det enda.
Men de stora förhoppningar för vår matematiska vetenskap, detta
Hultmans första arbete väckte, fullföljdes icke af hans kommande
verksamhet. Håg och naturlig fallenhet för lärarekallet hade redan
fört honom in på en annan bana, och ehuru docentkallelser erbjödos
både från matematikens och astronomiens målsmän, valde Hultman
att fortgå på den väg, han redan 1859 på försök beträdt, som vice
lektor vid Stockholms gymnasium. 1860 utnämndes han till lektor i
matematik vid detta läroverk och förenade med denna post under
åren 1861-71 en lärareplats vid seminariet för bildande af
lärarinnor.
Hultmans namn tillhör också i främsta rummet den svenska
undervisningens historia. Han var en lärare med vetenskaplig anda
och vetenskaplig mognad, och detta – i förening med hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
