Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Spioneri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
trodde nästan att min kära man glömt dagens
högtidlighet – glömt sin gamla hustru."
"O, nej! det trodde du ej, tvärtom har jag nästan
trott att du glömt din gamla man."
"Käre Herrman! nu skola vi inte börja på som
under förlofningstiden – allt är Gudi lof godt för
öfrigt; men, kära du – en sak –"
"Hvad, Ernestine?"
"För den man älskar har man inga hemligheter,
men du har dock en hemlighet för mig; det har ofta
smärtat mig outsägligt att veta, att du ej hade nog
förtroende för mig, att du ej vill säga mig allt."
"Hvad, min Ernestine?"
"Jo, ser du, den der händelsen med unga Svane;
det är något dunkelt dermed – nå, blekna ej,
Herrman – är det något som – som –"
"Det är ej min hemlighet, jag har den under tysthetslöfte."
"Jaså – under löfte att ej ens låta din hustru
veta den; – men då du vet att det utgör en plåga
tör mig att ej veta det – att denna händelse, som
synes mig så dunkel, beständigt sväfvar för mig som
en hemlig fasa – att det smärtar mig att jag mistat
ditt förtroende, och –"
"Men, bästa Ernestine, jag kan ej omtala det, ej
en gång för dig."
"Hör på, min gode Herrman, jag vet att du har
ett älsklingstema, liksom jag mitt; du vill att gossarne
skola uppfostras på landet, och jag vill att vi, när vi
nu snart flytta till Stockholm, skola taga dem med oss.
Jag har betänkt saken närmare – och om du vill låta
mig blicka in i dina hemligheter, så vill jag –"
"Ack, älskade! det var just det ämnet jag ville
börja, när du afbröt mig."
"Jag såg det, ty jag förstår dina ögon lika väl
som major Wolfenbiittel sin barometer, jag ser när
och i hvilket ämne jag kan gifva med mig, liksom han
ser när det blir så torrt att hafren kan köras in. –
Nå, jag såg således rätt?"
"Ja; men ..."
"Inga men, käre Herrman, det är vår bröllopsdag
vi fira, och då sade du, för tretton år sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
