Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Företal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
När det gäller substantiv, som införlivats med det svenska
ordförrådet och böjes på svenskt sätt, ha böjningsändelserna
för bestämd form singularis och för obestämd form pluralis införts,
varigenom ordets böjning står fullt klar, t. ex. Ele’v, -en, -er, Ga’ta,
-n, -or. I det sistnämnda exemplet bör man lägga märke till, att
pluraländelser -or (liksom -ar i 1:a dekl.) förutsätter bortfall av singularens
slutvokal, alltså "gator", ej "gataor".
För ord med betonat vokalslut, har i regel endast den nu
förhärskande ändelseformen för bestämd form sing. utan e medtagits, t. ex.
Batteri’, -t (ej -et), -er. I flera landsändar är detta e fortfarande
bibehållet, och det är icke fel att använda det.
I ord med konsonantslut förlorar stammens sista stavelse stundom
sin vokal framför ändeisen, t. ex. fönster, fönstret. Detta markeras
i ordboken genom att konsonanten före och efter denna vokal
upprepas i ändelsen, t. ex. Fö’nster, -tret (läses "fönstret", ej "fönstertret").
Är den förstnämnda konsonanten dubbelskriven, anges detta, t. ex.
Gi’tter, -ttret, So’cken, -cknen. I ord med den latinska ändelsen -ium,
vilka förlora denna i bestämd form sing. och i plur., upprepas den
närmast föregående konsonanten i ändelsen, t. ex. Gymna’sium, -siet,
-sier (läses "gymnasiet", "gymnasier", ej "gymnasiumsiet" osv.).
Den sista upplysningen beträffande uppslagsorden gäller deras
betydelse. Denna upplysning måste givetvis bli kortfattad och
inskränka sig till en ordförklaring. Det ligger i ordbokens natur att icke
ingå på beskrivningar eller utförligare förklaringar i sak — denna
uppgift tillkommer uppslagsboken (i Sverige stundom kallad
"konversationslexikon"). Av denna anledning upptar ordboken icke
geografiska eller biografiska artiklar. Om ortnamn eller personnamn
förekomma, sker det, emedan de äga en extra betydelse som symbol för
någonting eller att namnet knutits till ett begrepp, t. ex. Salomonisk
dom, Tartuffe.
Däremot förekomma poetiska eller skämtsamma benämningar på
orter och människotyper, t. ex. Wadköping, Heliga staden, Swingpjatt.
Utöver de främmande orden finnas en del svenska, vars betydelse
äro begripliga för alla, men som stavas oregelbundet, t. ex. ord med
dj, gj, hj och Ij. En del sådana ha medtagits utan ordförklaringar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
