vid sin åsikt på analogier hufvudsakligen från det embryologiska och allmänt morfologiska området. Sin bok Om nationernas sammanväxninq utgaf han 1887. Han har vidare skrifvit Om segmenteringens betydelse inom den organiska världen 1890; Om utvecklingsanarki 1892; Om förhållandet mellan själ och kropp från cell-lärans synpunkt 1894; Om döden och uppståndelsen från cellärans ståndpunkt 1900. Hans Freds- och afväpningsfrågan 1895, en kritisk framställning af de från olika land inkomna svaren å fredsföreningens prisfråga har utkommit i tysk, polsk, fransk, engelsk och holländsk öfversättning. - Ogift. Björkman, Fredrik Adolf, ämbetsman, bibelöfversättare. Född i Sigtnna d. 17 april 1753. Föräldrar: rådmannen Carl Gustaf Björkman och Kristina Lilja. Som student i Uppsala sysselsatte sig B. hufvudsakligen med filologiska studier, men hastigt ändrande lefnadsplan, försvarade han 1770 en juridisk dispntation och ingick s. å. som auskultant i Svea bofrätt. En djup religiös känsla, hvars styrka mången gång hotade att störa jämvikten i hans andliga varelse, dref honom ouppbörligt att uppsöka och närma sig människor med samma religiösa ifver som han själf. Han öfverflyttade därför hösten 1779 till Österbotten, för att hos en där boende själsfrände, Johan Bladh på Bendvik vid Kaskö, finna en likstämmig umgängesvän och på samma gång söka återvinna en försvagad hälsa. Ett par år efter sin öfverflyttning till Finland beträdde han åter den juridiska banan, blef auskultant i Vasa hofrätt kämnerspreses i samma stad 1786 och slutligen borgmästare därstädes 1789. Genom sitt gifte och sin fasta tjänstebefattning numer försäkrad om en nödtorftig utkomst, återvände han med brinnande lust till sina filologiska studier. Den Heliga Skrift blef nu och framgent hufvudämnet för hans litterära verksamhet. Obelåten med den just då utkomna svenska proföfversättningen, företog han sig att med tillhjälp af den tidens bästa exegetiska arbeten utarbeta en bibelöfversättning, hvilken vid hans död sträckte sig i handskrift till nästan hela bibeln. Af trycket utgifna äro: Profeten Micha, Sex kapitel af Daniels bok och flera af Pauli epistlar. - 1803 tog han afsked från sin befattning, återflyttade till fäderneslandet, där han dog i Uppsala d. 28 nov. 1807. - Gift med Anna Magdalena Solfström. 1. Björkman, Alf Gustaf, militär, pedagog. Född d. 11 okt. 1819 i Stockholm. Föräldrar: auktionskommissarien i Stockholm Gustaf Adolf Björkman och Maria Gustafva Gyllencreutz. - 1841 underlöjtnant vid ingeniörskåren och 1859 kapten, utsågs B. s. å. till föreståndare för Svenska slöjdföreningens söndags- och aftonskola, efter att ett par år varit lärare därstädes. Han var i tjugusju år föreståndare för skolan, som 1860 utbildades till Slöjdskolan i Stockholm och 1879 omorganiserades och kallades Tekniska skolan. B. utarbetade planen till organisation och undervisning samt programmet till den nya byggnaden och materielen samt inrättade särskilda fackskolor inom läroverket. Han har sålunda genom yrkesidkarnas utbildning verksamt bidragit till svenska näringslifvets höjande. Inom Svenska slöjdföreningen och Stockholms borgareskola har han likaledes varit en drifvande kraft. - B. blef 1872 major i armén och tog 1883 afsked med tillstånd att kvarstå i fortifikationens reserv, hvarifrån han 1889 tog afsked. Död d. 12 juni 1900. - Gift med Augusta Sjöberg. 2. Björkman, Karl Adolf Teodor, landshöfding. Född i Stockholm d. 22 febr. 1831; den föregåendes broder. Student i Uppsala 1848, genomgick B. skogsinstitutet, 1848-50, där han sedermera tjänstgjorde som t. f. lärare. Han blef 1854 jägmästare och 1856 lärare vid skogsiustitutet, där han genomförde stora reformer. 1864 förordnades han till seareterare i skogsstyrelsen och var 1875-82 denna styrelses t. f. generaldirektör och chef. B. införde bl. a. ny uppställning af skogsstatistiken och nya metoder för de allmänna skogarnas indelning till ordnad hushållning. 1883 utnämndes B. till landshöfding i Gefleborgs län, från hvilken post han tog afsked 1899. B. har utgifvit flera böcker och uppsatser om skogsskötsel och jakt. - Gift 1864 med Julia Birgitta Fredrika Sandströmer, dotter af statsrådet A. P. Sandströmer. Björlin, Gustaf, militär, författare. Släkten härstammar från Björbyn i Alsters socken, Värmlands län. Född i Åmål d. 14 okt. 1845. Föräldrar: handlanden Anders Petter Björlin och Hilda Johanna Lidström. - B. blef 1862 kadett, 1865 underlöjtnant och 1874 löjtnant vid Västgöta-Dals regemente, sedan han 1873 blifvit löjtnant i armén och generalstabsofficer. Han befordrades till kapten 1879, major 1888, öfverstelöjtnant 1892 samt öfverste och militärbefälhafvare på Gotland 1895. - Han var vid riksdagarna 1875, 1877 och 1878 samt vid urtima riksdagen 1892 sekreterare i särskilda utskottet för försvarsfrågaas behandling. Tillkallad som sakkunnig vid 1892 års lagtima riksdags statsutskott och tog en framträdande del i försvarsagitationen i början af 1890-talet. 1895 valdes han af Gotlands läns landsting till ledamot af Första kammaren, där han slutit sig till protektionisterna. Från 1900 har han varit ledamot af lagutskottet och fick han jämväl plats i 1901 års försvarsutskott. - B. har utgifvit många arbeten af krigsvetenskapligt, skönlitterärt och historiskt innehåll, såsom: Värnepligt och krigsbildning; Bilder ur Sveriges krigshistoria; romanerna En framtidssaga; Carl Svenske; Elsa och Prokuratorn (den sista under pseud. D:r W. Lemnius); Fordomdags, kulturhistoriska utkast och berättelser, 2 delar; Finska kriget 1808 och 1809; Karl XII; Carl X Gustaf och Gustaf II Adolf; Kriget i Norge 1814, som väckte stor förbittring i Norge, m. m. - Gift 1885 med Maria Ulrika Wilhelmina Strömberg.