Björling, svensk släkt, ursprungligen härstammande från Dalarne, dä äldsta kände stamfadern, Olof Mattsson Björling, född 1643, död 1714, var först bergsfogde, sedan rådman i Säter. 1. Björling, Carl Olof, biskop. Född d. 16 sept. 1804 i Västerås. Föräldrar: handlanden Johan Olof Björling och Johanna Lovisa Ljungdahl. - Vid aderton år inskrifven till student i Uppsala, eröfrade han därstädes den filosofiska graden 1830 och blef teologie kandidat 1833. Utnämnd till gymnasiiadjunkt i Gefle s. å. hade han åtskilliga gånger föordnande att vara vice lektor, tills han 1840 undfick fullmakt som lektor i historia vid samma läroverk. - 1839 teologie licentiat och följande året prästvigd, utnämndes han 1844 till teologie doktor och blef två år därefter kyrkoherde i Arboga. Pa denna plats verkade han till 1852, då han befordrades till domprost i Västerås. Under den tid han innehade detta ämbete, deltog han som ledamot i kommittén för utarbetande af förslag till ny kyrkohandbok och katekes, fungerade som preses vid prästmötet 1856, och bevistade alla riksmöten 1850-65. Uppförd på första förslagsrummet till biskop i Västerås efter Fahlcrantz, utnämndes han till detta ämbete 1866. Död i Västerås d. 20 jan. 1884. - B:s förnämsta af trycket utgifna arbete är Den kristliga dogmatiken enl. lutherska kyrkans bekännelseskrifter. Förf. intar här en plats bredvid sådana jämförelsevis nyare konfessionella teologer som Thomasius och Philippi. - Både i kyrkliga och politiska frågor intog han en utprägladt konservativ standpunkt. - Gift 1836 med Harriet Bratt. 2. Björling, Emanuel Gabriel, elementarlärare och läroboksförfattare. Född i Västerns d. 2 dec. 1808; den föregåendes kusin. Föräldrar: handlanden C. A. Björling och A. Margareta Lagervall. - B. inskrefs som student vid Uppsala universitet 1826 och promoverades till filosofie magister därstädes 1830. Följande året anställd som lärare vid Hillska uppfostringsikolan å Barnängen, utarbetade han, hufvudsnkligen med afseende på sina därvarande elever, sina läroböcker i geometeri och algebra, soni sedermera utgingo i ständigt växande upplagor och antogos vid Sveriges flesta elementarläroverk. När olika omdömen och däribland ej så litet klander spordes om den nya inrättningen och dess ovanliga lärometod, utgaf B. 1833 sin bekanta broschyr: Om uppfostringsskolan å Barnängen, hvaruti han på ett klart och öfvertygnnde sätt redogjorde för anstaltens grund och ändamal och visade huru den skilde sig från sina engelska mönster. - Ett par år därefter förordnad till rektor vid nämnda läroverk, kallades han 1836 till docent i mekanik i Uppsala, men kvarstannade vid Barnängen till slutet af 1840, då han flyttade dit. Under de få år han var fäst vid universitetet, offentliggjorde han i in- och utländska tidskrifter en mängd förtjänstfulla afhandlingar och besörjde nya upplagor af sina läroböcker, ett skriftställarskap, hvaråt han med förkärlek ägnade sina lediga stunder, äfven sedan han 1845 blifvit utnämnd och tillträdt sin befattning som mathes. lektor Västerås. På denna plats, där han verkade tjugusju år, därunder en längre tid som rektor, förvärfvade han erkännande som vårt lands mest framstående elementarlärare i sin vetenskap. Död Västerås d. 3 nov. 1872. - Gift 1836 med Sofia Emilia Böttiger. 3. Björling, Carl Fabian Emanuel, universietslärare. Född i Västerås d. 3 nov. 1839; den föregåendes son. - B. blef student i Uppsala 1857, filosofie doktor 1863 och s. å. docent i matematik vid Uppsala universitet. Han utnämndes 1867 till lektor i Halmstad och 1873 till professor i matematik vid Lunds universitet. B. har utöfvat en betydande skriftställareverksamhet både å det rent vetenskapliga området, hvars frukter mest äro att söka i lärda samfunds handlingar och tidskrifter, och å det mera för den stora allmänheten afsedda, i hvilket afseende må framhållas Meteoriter och kometer 1874; Solen (åtskilhiga upplagor); Klangfärger och språkljud 1880. Han har dessutom författat flera läroböcker i sitt fack. Hami blef ledamot af Vetenskapsakademien 1886. - Gift 1867 med Minna Agnes Cecilia von Schéele. - Sonen Carl Georg Emanuel, född 1870, blef 1897 e. o. professor i romersk rätt och rättshistoria vid Lunds universitet. Björling, Johan Alfred och Kallstenius, Evald Gustaf Götrik, polfarare. Den förre föddes d. 19 okt. 1871 i Stockholm. Föräldrar: Johan Alfred Björling och Lydia Kastengren. - Student 1891. Han deltog i 1890 års expedition till Spetsbergen och medföljde 1891 ett grönländskt handelsfartyg till Grönlands västkust, där han i roddbåt framträngde norrut till trakten af Devils Thunmb. - Kallstenius, son af telegrafdirektören Gustaf Samuel Kallstenius och Emma Johanna Hammarström, var född i Västervik 1868, blef 1886 student och studerade i Uppsala. Våren 1892 begafvo sig B. och K. till nordvästra Grönland för att söka utforska den okända delen af polarbassinen norr om Nordamerika. Emellertid blef deras fartyg, »Ripple», d. 17 juni 1893 funnet fastfruset af ett hvalfångstskepp i isen som vrak vid Carey-öarna i mynningen af Smiths sund. Af befintliga anteckningar framgick, att »Ripple» strandat före d. 17 aug. I stället för att söka med skeppsbåten nå Grönlands västkust, hade expeditionen först begifvit sig norrut till Northumnberland-ön, återvände därpa till Careyöarna och sökte framkomma till det väster om Smiths sund belägna Ellesmerelandet. Utgångna undsättningsexpeditioner funno intet spår af de olyckliga polarfararna, hvilka varit alltför bristfälligt utrustade.