Magdalena Christina Malmstedt. - B. blef student i Uppsala 1851, där han efter 1857 vunnen filosofisk doktorsgrad ägnade sig åt medicinska studier, blef medicine licentiat 1862 och promoverades 1864 till medicine doktor. Utnämnd till adjunkt i kirurgi och obstetrik vid Uppsala universitet 1863, transporterades han 1865 till adjunkturen i teoretisk och praktisk medicin därstädes. Tillika utöfvade han en vidsträckt medicinsk praktik och var 1868-78 intendent vid Sätra hälsobrunn. Han utnämndes 1878 till medicinalråd och 1884 till öfverläkare vid Stockholms hospital för sinnessjuka samt till e. o. professor i psykiatri vid Karolinska institutet, hvilka befattningar han beklädde till sin död vid Konradsberg d. 23 sept. 1889. - B. intog som hospitalsläkare en framstående plats och föranstaltade bl. a. om anläggande af det första vid svenskt hospital anlagda tryckeri och gjorde sig särskildt känd för sin omtanke och ömsinthet om sina patienter. Bland hans skrifter märkas: De psykiatriska systemerna 1877; Sinnessjukdomar och abnorma sinnestillstånd, betraktade hufvudsakligen från rättsmedicinsk synpunkt 1883, m. fl. - Gift 1: 1863 med Hedvig Johanna Lovisa Siefvert och 2: 1873 med Maria Håkansson. Björnståhl, Jakob Jonas, orientalist, resebeskrifvare. Född d. 23 jan. 1731. Föräldrar: underofficeren Magnus Gabriel Björnståhl och Anna Regina Hjortsberg. - B. blef student i Uppsala 1753. Här fäste han vid sig hela universitetets uppmärksamhet, då han, samma dag han blifvit inskrifven till akademisk medborgare, uppträdde som extra opponent på Karolinska auditoriet, komplimenterande preses på hebreiska och respondenten på grekiska språket. Filosofie magister 1761, kallades han af kanslirådet Ihre till docent i gotiska, men utbytte denna docentur mot en annan i arabiskan, sedan han utgifvit och försvarat en disputation Decalogus Hebraicus ex Arabica dialecto illustratus, hvilket arbete gjorde hans namn bekant i utlandet. Utsedd till handledare för ett par unga adelsmän, anträdde B. 1767 en utländsk vetenskaplig resa, från hvilken han aldrig skulle återkomma till fäderneslandet, men som beredt hans namn den ryktbarhet att B. för eftervärlden nästan blifvit urtypen af en allt försakande lärd resande. - Från Paris begaf han sig öfver Schweiz till Italien, där han emottog underrättelsen om, att han utom förslaget, blifvit kallad till adjunkt i orientaliska språk vid universitetet i Uppsala. Han blef sedermera utnämnd till e. o. professor i Uppsala. Från Italien begaf han sig öfver Tyskland och Holland, öfver allt genomforskande bok- och handskriftsamlingar, till England, där han i Oxford möttes af Gustaf III:s befallning att tillsammans med M. Norberg, sedermera hans efterträdare som professor i Lund, företaga en vetenskaplig expedition till österlandet. I Turkiet kastades han af ansträngande arbete på sjuksängen och dog i Saloniki d. 12 juli 1779, sedan han någon tid förut blifvit utnämnd till professor i österländska och grekiska språken vid Lunds universitet. - B:s Resa till Frankrike, Italien, Schweiz, Tyskland, Holland, England, Turkiet och Grekeland utgafs efter hans död af Gjörwell 1780-84. Blackstadius, Johan Zacharias, historiemålare. Född i Falkenberg d. 14 mars 1816. Föräldrar: Adolf Fredrik Blackstadius och Anna Fredrika Stenbäck. - Från sitt åttonde år följde B. sin fader till sjös, hvarunder hans undervisning tillgick så, att han för en kortare tid sattes i en privat skola i de hamnar, där fartyget uppehöll sig för att lossa eller lasta. Återkommen till fäderneslandet, upptogs han 1829 af sin mors halfbroder, litografen Schultén i Stockholm, och lärde sig af hommom rita och skrifva på sten, under det han samtidigt begagnade undervisningen i läroverket vid Fria konsternas akademi. Efter åtskilliga vandringar inom fäderneslandet begaf han sig 1844 till Finland, där han vistades i fem år och sysselsatte sig med målning af porträtt och altartaflor. Med en liten inbesparing på sina arbeten anträdde han 1850 en studieresa utomlands, hvarunder han några månader erhöll undervisning i Coutures atelier i Paris, besökte Florens, Rom och Neapel, samt återvände öfver Schweiz och Tyskland till Sverige 1854. Han sysselsatte sig sedan med målning af altartaflor och restaurationer af fresker i några landskyrkor, hvartill anslag af statsmedel blifvit beviljade. Såsom hans förnämsta arbete bör nämnas: S:t Sigfrid, som döper allmoge i Småland, som vid skandinaviska konstexpositionen 1866 erhöll mention honorable. Agrée vid Konstakademien 1858 och sedan 1860 lärare i teckning och målning vid Slöjdskolan i Stockholm, hvilken post han lämnade 1881. Död i Stockholm d. 25 febr. 1898. - Ogift. Blackwell, Alexander, politisk intrigör. Född 1709 i Aberdeen i Skottland, där fadern var rektor vid Marshals College. - Efter några års studier vid universitetet i Edinburg och en resa till kontinenten, återvände B. till sin födelsestad, där han skall hafva tagit den medicinska doktorsgraden. Inkallad till Sverige 1742 hedrades han med titel af konungens lifmedikus och befordrades till ett fördelaktigt arrende af en kungsgård, för anställande af nya rön i landthushållningen. Efter någon tid angafs han på konung Fredriks egen befallning af presidenten Broman, »att hafva inför konungens höga person fört eftertänkliga diskurser och gjort proposition om ändring af den fastställda successionsordningen, till förmån för hertigen af Cumberland, konungens af England andra son». B. blef häktad, ställdes till rätta, men nekade. Han underkastades tortyr, bekände och dömdes till döden d. 10 juni 1747. Efter hans död lät Tessin försegla alla handlingarna i det Blackwellska målet, med befallning att de skulle förvaras i riksarkivets hemliga hvalf. Först 1846 blef deras innehåll närmare undersökt och åt allmänheten meddeladt, men man har icke erhållit några upplysningar af vikt.