anställdes vid sin hemkomst 1745 som medlem af collegium medicum i Stockholm. 1749 kallad till lifmedikus hos konung Fredrik, en af de ömtåligaste och oroligaste patienter, som någonsin pröfvat en läkares tålamod, lyckades han genom sitt nit och sin skicklighet icke blott bibehålla sin befattning till konungens död, utan äfven intaga samma plats hos hans efterträdare Adolf Fredrik och Gustaf III:s gemål Sofia Magdalena. 1752 förordnad till arkiater och president i Collegium medicum, utnämndes han s. å. till läkare för Serafimerlasarettet, hvilken anstalt genom B:s och Akrells nitiska bemödanden då för första gången öppnade sina portar för det mänskliga lidandet. Under den långa tid, han som ledamot och ordförande tillhörde collegium medicum, blef detta ämbetsverk bättre ordnadt, den allmänna hälsovården mera tillgodosedd. Han var också alltid en faderlig vän mot yngre ämbetsbröder. Gemensamma studier och gemensam kärlek för naturvetenskaperna hade knutit ett förtroligt vänskapsband mellan honom och Linné, hvilken efter sin vän B. uppkallade ett släkte af myrtnarnas familj med namnet Bæckea. Död i Stockholm d. 15 mars 1795. Gift 1755 med Anna Charlotta Adlerberg. Bäckman, Vilhelm Olof Anders, diktare, (signatur »Förf. till Sjöjungfruns sagor»). Född å komministerbostället Sjövik i Stenberga socken af Jönköpings län d. 12 nov. 1824. Föräldrar: komministern Carl Gustaf Bäckman, hvilken afled som utnämnd kyrkoherde i Urshults pastorat af Vexiö stift, och Eva Sofia Andersson. Efter slutad elementarkurs vid Vexiö gymnasium inskrefs B. 1845 till student i Uppsala, där större delen af studietiden likväl måste offras åt andras undervisning. 1850--54 bosatt i Stockholm som privatlärare och litteratör, i sistnämnda afseende oftast anonym, anställdes han 1855 vid telegrafverket som assistent, först i Göteborg till 1858, därefter till 1860 i Stockholm, Haparanda och Råneå, och utnämndes 1862 till kommissarie och stationsföreståndare i Nederkalix, från hvilken post han 1887 tog afsked. B. framträdde först offentligen med sagocykeln Sjöjungfruns sagor (2 del. 1850--51, ny förökad uppl. 1892), en täck diktkrans i dansken H. C. Andersens stil, som emottogs af allmänheten med välförtjänt uppmärksamhet. Denna har oförminskad äfven följt hans andra tid efter annan utgifna sagosamlingar, såsom: Vildblommor 1851; Grönt under snön 1853; Historier i Skymningen 1854; Stjernblomman 1855, m. fl. Gift 1: 1862 med Amanda Silfverbrand och 2: 1873 med sin svägerska Charlotte Silfverbrand. 1. Bäckström, Per Olof, ämbetsman, historisk författare. Född i Stockholm d. 21 dec. 1806. Föräldrar: kryddkramhandlaren Olof Bäckström och Katarina Kristina Immerman. Sedan B. i Uppsala, där han började sin akamiska kurs 1822, undergått kameralexamen 1827 och kansliexamen 1828, ingick han året därpå som e. o. amanuens i k. biblioteket och utnämndes 1833 till kopist i kolonialdepartementet af k. maj:ts kansli, där han 1838 befordrades till protokollssekreterare, under det han samtidigt i k. förvaltningen af sjöärendena avancerade till notarie 1840. T. f. amiralitetskammarråd 1845 undfick han fullmakt 1853 såsom ordinarie innehafvare af detta ämbete, hvilket han beklädde till 1879. Under alla riksmöten 1840--58 tjänstgjorde B. som sekreterare i expeditionsutskottet, samt beklädde under riksdagarna 1862--67 samma befattning i konstitutionsutskottet. De stunder, ett omfattande ämbetsmannakall lämnat honom öfriga, använde han till en berömlig författareverksamhet, särskildt inom det historiska facket. Af hans arbeten må nämnas: Finsk National-Kalender 1839; Historisk Almanach för fruntimmer 1839; Stockholm, text till 12 planscher, 1841; Svenska folkböcker, Sagor, legender och äfventyr; efter äldre upplagor och andra källor utgifne etc., 2 b. 1845--48; Öfversigt af de europeiska staternas historia sedan år 1815, 3 d. 1862--65; Öfversigt af de europeiska staternas historia under de sista tjugo åren 1882--83 och under åren 1881--87 1889; De europeiska staternas politiska historia under åren 1815--1866, i sammandrag 1867; Tidsbilder. Historisk läsebok för äldre och yngre, 1869--74; fortsättning af C. G. Starbäcks Berättelser ur Svenska Historien, 12 bd., 1875--81; Svenska flottans historia 1884; flera öfversättningar; kritiker och uppsatser i tidningen Dagligt Allehanda åren 1835--45, m. m. Död den 12 maj 1892. Gift 1:. 1838 med Johanna Lovisa Stridbeck och 2: 1854 med Ebba Kristina Beata Aurora Ottiliana von Schwerin. 2. Bäckström, Per Johan Edvard, författare. Född d. 27 okt. 1841; den föregåendes son i första giftet. Stundent i Uppsala 1860. Utgaf s. å. Skaldeforsök och bidrog med poem till vitterhetskalendarna »Isblomman», Uppsala 1861, »Sånger och berättelser af nio signaturer» Örebro 1863. År 1863 aflade han kansliexamen, ingick som extra amanuens i riksarkivet och k. biblioteket och blef samtidigt medarbetare i Ny Illustrerad Tidning (poem med signaturen --a--B--c--) till år 1873 samt i Aftonbladet, hvars musikreferent han var 1863--74. Han blef 1876 redaktör af »Teater och Musik» och 1877 af »Nu» samt öfvertog d. 12 april s. å. redaktörsskapet för Post- och Inrikes Tidningar efter C. V. A. Strandberg, som han utöfvade till sin död i Stockholm d. 12 febr. 1886. I dramatiskt författareskap, hvilket allt från barndomen utgjort hans önskningsmål, vågade han sitt första försök mod skådespelet Gudhem, som trycktes i teaterkalendern »Thalia» för 1868. Hans senare arbeten i denna genre äro: En krona 1868; Evas Systrar 1869; Första Maj 1870; Fången på Kallö 1870, hvilka sistnämnda år under rubriken Dramatiska Studier utgåfvos på samma gång som ett häfte Lyriska Dikter; Carinas ljus 1871; De förtryckta 1872 Mellan bröderna 1873; En julgran 1875, och