samling af hemförda konstsaker och egna arbeten. Men alla dessa hågkomster från ett land, där han tillbragt den skönaste delen af sin lefnad, vore endast ägnade att underhålla hans längtan efter södern. 1844 begaf han sig ånyo till Italien, och var där som bäst sysselsatt med ett nytt konstverk, när han öfverraskades af döden d. 13 mars 1848. B. testamenterade en del af sin förmögenhet till den vackra svenskan, hans hushållerska och modell Karolina Bygler, som af romarna kallades Eleonora Bistrom. Hans samlingar såldes 1853 på auktion. Villan gick genom flera händer, tills juveleraren Chr. Hammer 1865 köpte den. Byström, Oscar Fredrik Bernadotte, musiker. Född i Stockholm d. 13 okt. l821. Föräldrar: öfverstelöjtnanten Thomas Byström och Carolina Asping. Kapten vid Svea artilleriregemente 1857, ledamot af Musikaliska akademien 1864 och inspektor vid konservatoriet 1867--72. B. erhöll vid afskedet professors titel. B. har varit verksam som pianist och orgelspelare, undervisat i piano och sång samt komponerat operett-, orkester och kammarmusik samt sånger. Mest känd är han dock för sin verksamhet rörande den andliga musiken, i det att han i ett par decennier genomrest bortåt 2,000 svenska socknar och i kyrkorna framfört äldre psalmmelodier, hvaraf en del utkommit under titeln Den svenska psalmsångens vid offentlig gudstjenst mest begagnade melodier 1892. B. har äfven utgifvit flera andra arbeten. Gift 1853 med Elisabeth Dorothea Augusta Bäckström. Båld, Anders, homilet. Född 1679 i Öregrund, där fadern Anders Båld var kyrkoherde. B. promoverades utrikes 1707 till filosofie magister. Hemkommen följande året, antog han genast prästerlig ordination och utnämndes 1716 till komminister vid Stockholms Storkyrka. 1729 befordrades han till kyrkoherde på Vermdön, men återkallades till hufvudstaden som kyrkoherde i S:t Katarina, där han dog 1751. Om B:s ovanliga förmåga som predikant vittna icke blott alla samtida underrättelser, utan äfven hans skrifter, hvilka efter hans död utgåfvos på trycket af hans son Anders B. d. y., död 1780 som kyrkoherde i Maria Magdalena församling i Stockholm. De äro: Kristliga Betraktelser öfver Sön- och Högtidsdagars Evangelier 1761; Betraktelser öfver årliga Sön- och Högtidsdagars Epistlar 1767; Handpostilla öfver både Evangelier och Epistlar, 2 del., 1769; Predikningar om den korsfäste Kristus, 40 passionspredikningar 1758 och 1785. Gift med Ingrid Elisabet Ljung. Bååt, Seved, riksskattmästare. Född på Fållnäs i Södertörn d. 1 jan. 1615. Föräldrar: assessorn Bo Gustafsson (Bååt) till Fållnäs, Skärjesholm och Höja samt Anna Ribbing. Rik på anor och jordiska ägodelar, var Seved B. så godt som i vaggan bestämd för rikets högsta värdigheter. Vid trettio års ålder kallad till riksråd, upphöjdes han, jämte sin broder Nils, af drottning Kristina 1650 till friherre med Härlunda, Torsås och Skatelöfs socknar i Småland till friherreskap. Två år senare president i Bergskollegium, utnämndes han 1654 till generalguvernör öfver drottning Kristinas underhållsländer. Han blef 1660 president i Kommerskollegium och var president i Svea hofrätt 1661--68, åtnjöt från 1663 lagmansinkomsterna från Karelen och blef slutligen 1668 riksskattmästare och kanslär öfver akademien i Dorpt. Under förmyndarestyrelsen slöt sig B. till Gustaf Bonde och biträdde honom i hans yrkande om större sparsamhet i statsförvaltningen. Ovisst är dock huru långt han kommit att följa samma grundsatser, sedan han själf blef riksskattmästare, emedan en anslutning till de la Gardieska partiet just utgjorde medlet och villkoret för hans val till denna förtroendepost. Död d. 19 aug. 1669. Gift 1642 med friherrinnan Magdalena Stenbock. Bååth, Albert Ulrik, vetenskapsman, skald. Född i Malmö 1853. Föräldrar: Lorenz Andreas Bååth och Alfhilda Lundblad. Student i Lund 1871, 1877 filosofie kandidat, 1884 filosofie licentiat och 1886 promoverad till filosofie doktor. 1875--79 tjänstgjorde B. som andre lärare vid folkhögskolan Hvilan, blef därpå intendent vid Göteborgs museum och 1891 äfven docent i fornnordisk litteratur vid högskolan i Göteborg. B. utgaf 1879 Dikter, hvilka följdes af Nya Dikter 1881; Vid allfarväg 1884; På gröna stigar 1889; Svenska toner 1893, och B. visar sig i dessa dikter ha ett fint sinne för naturen, särskildt den sydsvenska. Han uppdrager desslikes på ett målande sätt bilder ur folkets lif. Han rädes icke heller att hämta sina ämnen från det sociala lifvet. B. är en utprägladt realistisk diktare. Hvad formen beträffar, är den af en viss egendomlighet i sin knapphet och icke sällan kantighet. B. har nog i detta afseende tagit intryck af den fornnordiska litteraturen. Han har äfven utgifvit ett par större diktcyklar, Marit Vallkulla 1887, Kärlekssagan på Björkeberga 1892 och Ungmön från Antwerpen och andra dikter 1900. B. har på ett förträffligt sätt från isländsk till svenska tolkat Nials saga 1879 och Egil Skallegrimssons saga 1883. Vidare har han utgifvit Fornnordiska sagor i svensk bearbetning 1886; Nordiskt forntidslif 1890; Nordmannaskämt 1895, m. fl. arbeten. Gift 1894 med Sulli Ahlberg. Bååth-Holmberg, Cecilia, den föreg. syster. Se Holmberg. Bäck, Abraham, läkare. Född 1713 i Söderhamn. Föräldrar: handelsmannen Carl Olsson Bäck och Margareta Bro. I Uppsala, där B. 1730 blef student, blef han en af Roséns ifrigaste lärjungar. Nyss promovorad till medicine doktor, företog han 1740 en femårig resa till utlandet och