Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Byström, Johan Niklas - Byström, Oscar Fredrik Bernadotte - Båld, Anders - Bååt, Seved - Bååth, Albert Ulrik - Bäck, Abraham
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samling af hemförda konstsaker och egna arbeten.
Men alla dessa hågkomster från ett land, där han tillbragt den
skönaste delen af sin lefnad, vore endast ägnade att underhålla hans
längtan efter södern.
1844 begaf han sig ånyo till Italien, och var där som bäst sysselsatt
med ett nytt konstverk, när han öfverraskades af döden d. 13 mars 1848.
B. testamenterade en del af sin förmögenhet till den vackra svenskan,
hans hushållerska och modell Karolina Bygler, som af romarna kallades
Eleonora Bistrom.
Hans samlingar såldes 1853 på auktion. Villan gick genom flera händer,
tills juveleraren Chr. Hammer 1865 köpte den.
Byström, Oscar Fredrik Bernadotte, musiker.
Född i Stockholm d. 13 okt. l821.
Föräldrar: öfverstelöjtnanten Thomas Byström och
Carolina Asping.
Kapten vid Svea artilleriregemente 1857, ledamot af Musikaliska
akademien 1864 och inspektor vid konservatoriet 1867–72. B. erhöll vid
afskedet professors titel. B. har varit verksam som pianist och
orgelspelare, undervisat i piano och sång samt komponerat operett-,
orkester och kammarmusik samt sånger. Mest känd är han dock för sin
verksamhet rörande den andliga musiken, i det att han i ett par
decennier genomrest bortåt 2,000 svenska socknar och i kyrkorna
framfört äldre psalmmelodier, hvaraf en del utkommit under titeln
Den svenska psalmsångens vid offentlig gudstjenst mest begagnade
melodier 1892. B. har äfven utgifvit flera andra arbeten.
Gift 1853 med Elisabeth Dorothea Augusta Bäckström.
Båld, Anders, homilet. Född 1679 i Öregrund,
där fadern Anders Båld var kyrkoherde.
B. promoverades utrikes 1707 till filosofie magister.
Hemkommen följande året, antog han genast
prästerlig ordination och utnämndes 1716 till
komminister vid Stockholms Storkyrka. 1729
befordrades han till kyrkoherde på Vermdön,
men återkallades till hufvudstaden som kyrkoherde i S:t Katarina,
där han dog 1751.
Om B:s ovanliga förmåga som predikant vittna icke
blott alla samtida underrättelser, utan äfven hans
skrifter, hvilka efter hans död utgåfvos på trycket
af hans son Anders B. d. y., död 1780 som
kyrkoherde i Maria Magdalena församling i Stockholm. De äro:
Kristliga Betraktelser öfver Sön- och Högtidsdagars Evangelier
1761; Betraktelser öfver årliga Sön- och Högtidsdagars Epistlar
1767; Handpostilla öfver både Evangelier och Epistlar,
2 del., 1769; Predikningar om den korsfäste Kristus,
40 passionspredikningar 1758 och 1785.
Gift med Ingrid Elisabet Ljung.
Bååt, Seved, riksskattmästare. Född på Fållnäs i Södertörn
d. 1 jan. 1615. Föräldrar: assessorn Bo Gustafsson (Bååt)
till Fållnäs, Skärjesholm och Höja samt Anna Ribbing.
Rik på anor och jordiska ägodelar, var Seved B. så godt som i vaggan
bestämd för rikets högsta värdigheter. Vid trettio års ålder kallad till
riksråd, upphöjdes han, jämte sin broder Nils, af drottning Kristina
1650 till friherre med Härlunda, Torsås och Skatelöfs socknar i Småland
till friherreskap. Två år senare president i Bergskollegium,
utnämndes han 1654 till generalguvernör öfver drottning Kristinas
underhållsländer. Han blef 1660 president i Kommerskollegium och var
president i Svea hofrätt 1661–68, åtnjöt från 1663 lagmansinkomsterna
från Karelen och blef slutligen 1668 riksskattmästare och kanslär öfver
akademien i Dorpt.
Under förmyndarestyrelsen slöt sig B. till Gustaf Bonde och biträdde
honom i hans yrkande om större sparsamhet i statsförvaltningen.
Ovisst är dock huru långt han kommit att följa samma grundsatser,
sedan han själf blef riksskattmästare, emedan en anslutning till
de la Gardieska partiet just utgjorde medlet och villkoret för
hans val till denna förtroendepost. Död d. 19 aug. 1669.
Gift 1642 med friherrinnan Magdalena Stenbock.
Bååth, Albert Ulrik, vetenskapsman, skald.
Född i Malmö 1853. Föräldrar: Lorenz Andreas Bååth
och Alfhilda Lundblad.
Student i Lund 1871, 1877 filosofie kandidat, 1884 filosofie
licentiat och 1886 promoverad till filosofie doktor. 1875–79
tjänstgjorde B. som andre lärare vid folkhögskolan Hvilan, blef
därpå intendent vid Göteborgs museum och 1891 äfven docent i
fornnordisk litteratur vid högskolan i Göteborg.
B. utgaf 1879 Dikter, hvilka följdes af Nya Dikter 1881;
Vid allfarväg 1884; På gröna stigar 1889; Svenska
toner 1893, och B. visar sig i dessa dikter ha ett fint sinne för
naturen, särskildt den sydsvenska. Han uppdrager desslikes på ett
målande sätt bilder ur folkets lif. Han rädes icke heller att hämta
sina ämnen från det sociala lifvet. B. är en utprägladt realistisk
diktare. Hvad formen beträffar, är den af en viss egendomlighet
i sin knapphet och icke sällan kantighet. B. har nog i detta
afseende tagit intryck af den fornnordiska litteraturen. Han har
äfven utgifvit ett par större diktcyklar, Marit Vallkulla
1887, Kärlekssagan på Björkeberga 1892 och Ungmön från
Antwerpen och andra dikter 1900.
B. har på ett förträffligt sätt från isländsk till svenska tolkat
Nials saga 1879 och Egil Skallegrimssons saga 1883.
Vidare har han utgifvit Fornnordiska sagor i svensk bearbetning
1886; Nordiskt forntidslif 1890; Nordmannaskämt 1895,
m. fl. arbeten.
Gift 1894 med Sulli Ahlberg.
Bååth-Holmberg, Cecilia, den föreg. syster. Se Holmberg.
Bäck, Abraham, läkare. Född 1713 i Söderhamn.
Föräldrar: handelsmannen Carl Olsson Bäck och Margareta
Bro.
I Uppsala, där B. 1730 blef student, blef han en af Roséns ifrigaste
lärjungar. Nyss promovorad till medicine doktor, företog han 1740 en
femårig resa till utlandet och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
