hänseende bekymmerfri belägenhet. Den 9 mars 1868 gjorde hon sitt inträde vid Stora operan i Paris, i det att hon kreerade Ophelia i Thomas' »Hamlet». Hennes föredrag af »Näckens polska» häri, hvarvid hon simmade på näckrosblad öfver vågorna, hänförde alla. Hon sjöng sedan Margareta, Alice och Mignon. 1870 företog hon en tourné i Amerika, sjöng därpå i Paris, London och Petersburg. Sedan hon 1874 åter besökt Amerika, reste hon 1876--77 i Tyskland och Österrike och utförde då bl. a. Elsas parti i »Lohengrin». Hon har sedermera sjungit äfven i Spanien och Skandinavien. År 1876 uppträdde Kristina Nilsson i Stockholm som Margareta, Mignon och Valentine samt å konserter och medverkade 1881 i »Faust» vid kronprinsparets förmälningshögtidligheter. 1885 sjöng hon i Stockholm i konsertsalen och besökte då, som 1876, Norge och Danmark. Gift 1: 1872 i London med Parisbankiren Auguste Rouzeaud och 2: 1887 i Paris med spanjoren don Angel-Ramon-Maria Vallejo y Miranda, grefve af Casa Miranda, som hon följde till Madrid. Grefvinnan Casa Miranda är nu mera bosatt i Paris och har sedan 1887 icke deltagit i det offentliga musiklifvet. Kristina Nilsson har haft en sällspordt skön och mycket hög röst af ovanlig jämnhet och fasthet och med absolut ren intonation. Hon har på ett verkligt snillrikt sätt tolkat dramatiska karaktärer, under det att hon som konsertsångerska icke varit af samma betydelse, detta kanske beroende på att förståndet mera än inspirationen och fantasien tyckts ha intagit främsta rummet hos henne. Under de senare åren har grefvinnan Casa Miranda flere gånger besökt sin hemort. Casparsson, Carl Edvard, riksdagsman. Född i Stockholm d. 21 juli 1827. Föräldrar: grosshandl. och sidenfabrikören i Stockholm Per Olof Casparsson och Anna Carolina (Nancy) Hamberg. C. blef student i Uppsala 1845 och aflade officersexamen 1846. Underlöjtnant vid Nerikes regemente 1848, fick han s. å. transport till Lifregementets grenadierkår, hvarifrån han erhöll afsked 1854. I armén, där han 1873 blifvit kapten, kvarstod han till 1877. Åren 1849--51 var C. extra elev vid Ultuna landtbruksinstitut och vistades sedan utrikes. 1853 inköpte han Brunna egendom i Vänge socken, Uppsala län. Han erhöll en mängd kommunala uppdrag: blef ledamot i länets hushållningssällskaps förvaltningsutskott, ledamot och under en följd af år ordf. i landstinget, o. s. v. C. valdes 1866 af Uppsala läns landsting till ledamot af Första kammaren och var 1870--72 ledamot af statsutskottet. Sistnämnda år valdes han till led. af Andra kammaren för Uppsala läns mellersta domsaga, som han representerade t. o. m. 1881. Vid 1874 års riksdag insattes han i särskilda utskottet för skogshushållningens ordnande och vid 1877 års riksdag i särskilda utskottet för landtförsvarets ordnade. C. var en af de få landsbygdsrepresentanter, som ej anslöto sig till det på denna tid i kammaren allrådande landtmannapartiet, som af honom bekrigades med både allvarets och sarkasmens vapen, hvadan detsamma nog drog en suck af lättnad, när han vid 1881 års val föll igenom. Han återinsattes nu å sin forna plats i Första kammaren, där han hade säte till sin död å sin egendom Brunna i Uppland d. 1 febr. 1899. Han åtnjöt därunder af kammaren förtroendet att 1884--94 vara led. af statsutskottet (med undantag af 1888, då han var placerad i konstitutionsutskottet), led. af försvarsutskottet vid urtima riksdagen 1892 och led. af talmanskonferensen 1894-95. Från 1896 till sin död var han kammarens vice talman. C. var en entusiastisk beundrare af indelningsverket, hvarför han med skärpa motsatte sig de landtmannapartistiska planerna att på dettas ruiner tillkämpa sig grundskatternas afskrifning. I tullfrågan var han öfvertygelsetrogen protektionist och äfven öfrigt öfvervägande konservativt anlagd, b. a. deciderad motståndare till rösträttens utsträckning. Om edstvångets lättande har han dock inlagt stor förtjänst. Han älskade anslå en högstämd patetisk ton, som dock understundom förfelade sin verkan, och försmådde ej heller satirens pilar. Ogift. Cassel, Carl Gustaf, ämbetsman, psalmförfattare. Född i Skenninge d. 4 okt. 1783. Föräldrar: handlanden Nils Wiberg och Hedvig Maria Ell, som efter sin förste mans död ingick nytt äktenskap med assessorn Per Cassel, efter hvilken styfsonen 1801 upptog namnet. Sedan C. i Åbo aflagt föreskrifna examensprof för den juridiska banan ingick han 1803 som auskultant i justitierevisionen och Svea hofrätt. Året därefter anställd som notarie vid Stockholms stora sjötullsrätt, fästes han för en följd af år vid detta ämbetsverk, och blef slutligen 1818 öfverdirektör vid landt- och sjötullverket samt ordförande vid Stockholms tulldomstol. När tullverkets öfverstyrelse 1825 undergick omorganisation och öfverdirektörsämbetet i följd däraf blef indraget, utnämndes han till lagman i Västmanland och Dalarna med hvilken lagsaga Uppland förenades 1832. Därjämte var han bondeståndets sekreterare vid såväl senare hälften af 1840--41 års stormiga riksdag som den därpå följande 1844--45 och tillvann sig stora sympatier inom ståndet. Vid sidan af sina ordinarie ämbetsbefattningar verkade C. med outtröttligt nit på det religiösa området och deltog under många år som ledamot i bibel- och missionssällskap, patriotiska sällskapet med flera välgörenhetssamfund. Såsom författare har han efterlämnat en mängd minnestal, däraf 250 hållna inom frimurareordens landtloge, samt åtskilliga psalmer, af hvilka två blifvit intagna i 1819 års psalmbok. Död 1866. Gift 1812 med Johanna Fredrika Tisell. Casström, Samuel Niklas, ämbetsman, lärd, skald. Född i Uppsala d. 4 dec. 1763. Föräldrar: rektorn vid katedralskolan därstädes Nils Casström och Anna Kristina Wallrave.