skogskommittén 1865, statistiska beredningen 1858, kartverkskommittén 1870, löneregleringskommittén 1877, uppdrag att författa förslag till författningar om mått och vikt efter metriska systemet 1876, m. m. Af hans på trycket utgifna arbeten och uppsatser, mestadels af administrativt eller statsekonomiskt innehåll, tillåter utrymmet endast att nämna: Upplysningar om kronans, kyrkornas och prästerskapets inkomster af andeligt gods i Skåne, Halland och Blekinge från äldre tider till 1660 1848, Om svenska skogarnas nuvarande tillstånd och deras inflytande på landets framtid 1852, Om de svenska bränntorfmossarna, deras uppkomst, beskaffenhet, undersökning, delning och tillgodogörande 1869, Om bränntorf, af K. patriotiska sällskapet prisbelönt täflings- och folkskrift 1870, Allmänt sakregister till de första 50 årgångarna till Svensk Författningssamling 1876. F. som tog afsked från sin befattning 1881, afled i Stockholm d. 3 jan. 1891 Gift 1836 med Anna Catharine (Annette) Ståhle. Fallén, Carl Fredrik, entomolog. Född i Kristinehamn d. 22 september 1764. Föräldrar: borgaren därstädes Olof Fallén och Anna Claësson. F. blef 1783 student i Uppsala, där hans håg för naturvetenskaperna väcktes af Thunberg. Tre år senare utbytte han Uppsala mot Lund, hvarest Retzius blef hans handledare i naturalhistoria, och där F. vann den filosofiska graden 1790. Kallad till docent i botanik och ekonomi 1792 befordrades han sju år därefter till botanices demonstrator och erhöll 1810 professors namn, heder och värdighet och kort därefter professors lönetur. 1812 utnämndes han till ordinarie innehafvare af Retzii lärostol och beklädde denna professur (i naturalhistoria) till sin död den 26 aug. 1830. Den del af naturalhistoria, som F. nästan uteslutande odlade, var entomologien, och de talrika afhandlingar han i denna vetenskapsgren efterlämnat, vittna om hans noggranna iakttagelser och skattas af fackmän högt för deras vetenskapliga värde. Han har äfven riktat Vetenskapsakademiens handlingar med flera värdefulla uppsatser och skänkt vår litteratur några öfversättningar från danskan och franskan. Led. af Vetenskapsakademien. Gift med Maria Wollin. Fallenius, Carl Magnus, präst, teolog. Född i Västervik d. 15 jan. 1815. Föräldrar: rådmannen och handlanden därstädes Carl Magnus Fallenius och Margareta Johanna Berg. Student i Uppsala 1832 och promoverad filosofie doktor därstädes 1839, aflade han teologie kandidatexamen 1842 och förordnades året därpå till pastorsadjunkt i Västervik och Törnesfalla. Disputerade pro cand. theol. 1844 med p. I af en afhandling: De statibus, quos vocant peccati et gratiæ och presiderade under årets lopp för de VI följande pp., hvarefter han i augusti utnämndes till docent i dogmatik och moralteologi vid universitetet i Uppsala. Efter aflagdt specimen för en ledig lektorsbefattning vid Linköpings gymnasium, utnämndes han 1847 till samma ämbete, som tillträddes i maj s. å. Rektor dels vid Linköpings gymnasium och dels därefter vid hela elementarläroverket 1850--58 utnämndes han 1858 till kyrkoherde i S:t Nikolai församling i hufvudstaden och pastor primarius i Stockholm, hvilka ämbeten han tillträdde den 1 maj 1860. Teologie doktor 1860. Bevistade såsom pastor primarius alla riksdagar 1859--65 samt allmänna kyrkomötet 1868, 1873 och 1878. Af trycket utgifvit: De itinere Alexandri Magni per Persiam (akad. afh. 1834), Supplementa Caroli Magni Agrell ad Lexicon Syriacum Castellianum (akad. afh. 1839), De libero arbitrio (akad. afh. 1846), Några ord om den s. k. tysk-katolska kyrkan 1846, Förklaring öfver Matthei evangelium, hufvudsakligen till bruk för nattvardsungdom och de högre afdelningarna af läroverket (2:a uppl. 1865); »Martensen», diverse tidskriftsuppsatser, m. m. F., som afled d. 27 juni 1879, var sedan 1853 gift med Sofia Margareta Charlotta Laurenius. Fallstedt, Ingel, bildhuggare. Född i Stockholm d. 20 okt. 1848; fadern var rådmannen Ingel August Fallstedt. F. var 1867--69 elev vid Ultuna landtbruksinstitut samt studerade 1872--74 vid konstakademien i Stockholm och sedan vid akademien i München och i Paris. 1882 kallades han till agrée vid konstakademien. Han uppehöll sig länge i utlandet, särskildt i Italien, hvarifrån han efter ett långt uppehåll i Florens återvände till norden och slog sig ned i Göteborg, där han fick många beställningar. Död d. 12 maj 1899 i Köpenhamn, där han i ett anfall af hypokondri afhände sig lifvet. F. ägnade sig hufvudsakligen åt porträttskulpturen, där han utfört en mängd byster af terrakotta och marmor, bl. a. af målarna G. von Rosen, G. Cederström och A. Hagborg, af medlemmar af svenska och danska konungahusen, franske senatorn Jules Simon, grosshandl. A. Röhss, stallmästaren J. F. Dickson med fru, frih. J. Nordenfalk m. fl. På Nationalmuseum finnes en marmorbyst af kronprinsessan Lovisa af Danmark, inköpt 1886. F. har vidare utfört en utmärkt kopia af Donatellos »Johannes» i Fürstenbergska galleriet i Göteborg och den i samma stad uppresta John Ericsson-statyn. Till den för Helsingborg utlysta pristäflan rörande en ryttarestod öfver Magnus Stenbock utförde han en schwungfull skiss. »F:s konstnärslynne är i främsta rummet älskvärdt godmodigt. Det är hans nöje att fördjupa sig i ett litet arbete, att käckt och djärft gifva en skarpt uttrycksfull karaktäristik af en person. Det är något intimt och alltid intresseväckande i hans sätt att framställa individen. Han är mästare i att fånga ögonblicksuttrycket, att återgifva barnslig naivitet, ung skälmaktighet, gemytlig humor. Han karaktäriserar genom bystens hållning, och äfven