1678, tillsammans med den andre kommendanten öfverste F. von Börstel, fästningen mot Gyldenlöwes anfall och gjorde alla dennes planer om intet. Utnämnd till kommendant i Malmö 1679 introducerades han 1682 på svenska riddarhuset och blef på ett år 1693 generalmajor och landshöfding i Västernorrland, Jämtland och Herjedalen. Såsom guvernör i Riga, dit han förflyttades vid ryska krigets början 1700, utnämndes han till generallöjtnant och friherre, och befordrades 1704 till general af infanteriet. Följande året k. råd och president i Dorpts hofrätt, upphöjdes han 1706 till grefve och dog i Stockholm 1714. F. var på sätt och vis en svärmare, som gick helt upp i Carl XII. Efter Pultava ville han, att kungen för krigets fortsättande skulle använda bankens både pengar och panter. Här och flotta trodde han skola kunna lifnäras genom torkad fisk, som skulle erhållas genom böner till Gud. Gift 1: med Plantina Margareta Bengtsdotter och 2: med Beata Kristina Cronström. 2. Frölich, Eva Margareta, religionssvärmerska. Födelseåret obekant; den föregåendes syster. Eva Margareta F. gifte sig i Riga med en svensk öfverste, hvilken hon likväl öfvergaf, och uppträdde 1684 i Stockholm, såsom lärarinna i en ny väfningsmetod, men egentligen för att kunna verka som profetissa och botpredikerska. Carl XI, som just ej var svag för spådomar, förkunnade hon, att han med Danmarks tillhjälp skulle förstöra påfveväldet, intaga det heliga landet, uppbygga Jerusalem, upprätta Kristi tusenåriga rike och slutligen härska öfver hela kristendomen. Ehuru hennes profetior voro tämligen oskyldiga och mera vittnade om en rubbad sinnesförfattning än någon divinationsförmåga, behandlades hon dock af myndigheterna med en oförklarlig hårdhet. Inkallad för Stockholms stads konsistorium, uppträdde hon i gröna och hvita kläder, såsom tecken af sin oskuld, vidhöll sina förutsägelser och insattes i fängelse. Då man under fängelsetiden tyckte sig hos henne förmärka verkliga tecken till galenskap, blef hon frigifven. Men då hon fortfor att profetera och förutsäga en mängd saker, uppkallades hon 1684 inför hofrätten och förvisades, efter en kort rannsakning, ur riket. Hon begaf sig då öfver Lübeck till Hamburg, där hon började i tryckta skrifter sprida sina villomeningar. Då hon äfven härifrån blef fördrifven, ställde hon kosan till Amsterdam, där ett friare fält öppnade sig för hennes profetiska ifver. Här fortsatte hon sin förra verksamhet och utgaf under de fyra år, hon här uppehöll sig, en mängd skrifter på holländska och tyska, af hvilka en: Sechs Lieder gemacht auf die gottlosen Consistor-Priester in Stockholm, die mich verfolgten ums ihres verfluchten Beichtgeldes willen, var riktad mot prästerskapet och konsistorium i Stockholm. Återkommen till Sverige, upphämtades hon genast inför hofrätten och dömdes till lifstids fängelse, men dog kort därefter 1692. 3. Frölich, David Fredrik, skriftställare, riksdagsman. Sonsons sonson till F. 1. Född på Degeberg i Västergötland d. 14 aug. 1788. Föräldrar: ryttmästaren, grefve Adolf Fredrik Frölich och Hedvig Eleonora Hummelhjelm. Sedan F. aflagt hofrätts- och kansliexamina i Uppsala 1808--1809, blef han 1813 adjungerad led. af Göta hofrätt, men drog sig snart från tjänstemannabanan. Vid riksdagarna 1815 och 1818 började F. sin parlamentariska bana, ehuru det egentligen var vid riksmötet 1828--30, som han först framträdde med deciderad politisk färg: den själfständiga oppositionens. Han deltog därefter i alla riksmöten, ända till 1860, oaflåtligt ordande för frihet, upplysning och gagnliga inrättningar, och bidrog äfven personligen till stiftande af en och annan sådan, såsom Hillska skolan på Barnängen, Värmlands privatbank, m. m. Vid 1834--35 års riksdag var han ordf. i bankoutskottet. Men F. var ej blott en det muntliga ordets man. Äfven som författare bearbetade han flitigt, dels i särskildt utgifna broschyrer, dels i tidningarnas spalter, samtidens konstitutionella och finansiella frågor. Af hans skrifter anföra vi: Hvad är att göra? eller rådplägningar om rätt och reform (tills. med J. D. Ahlberg, 1843); Korta uppsatser rörande penningväsen och banksystem 1844, Sketch of a Plan for the Reform of the Laws and regulations resp. Money and Currency 1855, Fortsatta försök till karakteristik af den svenska nationen och dess statsskick, åtföljda af förslag till ny grundlag 1857. Mot slutet af sin lefnad utbytte han pennan mot penseln och blef en passionerad målare, flyttade från Sverige till Italien, bodde någon tid i Rom och dog i Livorno d. 2 april 1862. Gift 1817 med Karolina Kristina Cederström. Fröman, Nils August, justitieombudsman. Född på Thyfors bruk i Säfsnäs socken af Dalarne d. 27 mars 1816. Föräldrar: d. v. kyrkoherden i nyssnämnda socken Carl Olof Fröman och Sara Eleonora Arnberg. F. inskrefs som student i Uppsala 1836 och aflade därstädes juris utriusque kandidatexamen 1843. Såsom sökande till en adjunktur i juridiska fakulteten vid samma universitet utgaf och försvarade han 1844 en akademisk afhandling: De jure retractus gentilitio, Part. I--V, och ingick året därefter i tjänstgöring i hufvudstadens rättegångsverk. 1846 antagen till notarie hos den då sammanträdande representationskommittén, och följande året anställd som notarie i bondeståndet, hvilket förtroende förnyades vid den nästföljande riksdagen, kallades han i mars 1848 af den då nyss utsedda justitieombudsmannen Theorell till sekreterare i justitieombudsmans-expeditionen, i hvilken befattning F. fortfarande bibehölls af Theorells efterträdare. Vid 1859--60 års riksdag förordnad till bondeståndets sekreterare, valdes han i början af sistnämnda år till suppleant åt justitieombudsmannen. Då justitieombudsmannen Wester under ämbetsresor i aug. 1861 plötsligt