i Stockholm d. 21 maj 1847. Med grundliga universitetsstudier, ökade genom flitig forskning och rik erfarenhet, ägde G. ett stort anseende som läkare, särskildt i barnförlossningskonsten, i hvilken vetenskap han, liksom i andra medicinska ämnen, har meddelat värderika uppsatser i Vet.-akad:s och Läkaresällskapets Handlingar m. fl. lärda journaler. Gift 1808 med Brita Kristina Hambræus. 1. Gjörwell, Carl Christoffer, publicist, historisk samlare. Född i Landskrona d. 10 febr. 1731; son, ehuru icke som sådan formligen erkänd, af öfverstlöjtnant Christoffer Feif, adlad Ehrensparre. Om anledningen till namnet Gjörwell, som unge Kristoffer antog, då han kom till Lund, berättas det, att han rådfrågat sig med professor Lagerbring, om hvilket tillnamn han skulle välja, hvarpå professorn svarat: Det betyder mindre hvad namn du väljer. Gör väl hvad du gör, så får du nog ett godt namn; hvarpå ynglingen ,som ville hugfästa det goda rådet, däraf gjorde ett tillnamn, som han likvisst stafvade Gjörwell. Efter ett par års vistelse i Lund företog han 1750--51 en vetenskaplig resa till Holland och Frankrike, efter hvars fullbordan han beslöt att utgå som missionär till Afrika eller Amerika. Men han ändrade sedan lefnadsplan och ingick 1756 vid K. biblioteket i Stockholm. 1755 började han utgifva Den Svenska Mercurius, den första svenska kritiska journal af någon större omfattning, för hvilken liksom för G:s många andra skrifter litteraturens och bildningens vänner till honom stå i största förbindelse. Den framgång, hans litterära arbeten rönte, vederfors honom likväl ej som tjänsteman. Oaktadt sin flit, sitt noggranna uppfyllande af sina plikter och de verkliga förtjänster, han inlade om bibliotekets ordnande och förökande, såg han icke allenast bibliotekarietjänsten sig undanryckas af en person från ett annat ämbetsverk, utan afvogheten gå därhän, att den nye förmannen sökte förneka honom fritt tillträde till de bokskatter, hans syssla ålade honom att vårda och dem han genom sin omtanke och sina litterära förbindelser med utlandet ansenligen förökat. Han vann ej heller någon högre befordran än 1758 till amanuens och 1764. till v. bibliotekarie, och all lön, samtiden hade för denne förtjänte man, inskränkte sig till en obetydlig pension, då han vid sin lefnadsafton 1795 afträdde från ämbetsmannabanan. Jämte sin publicistiska verksamhet, hvarigenom han kom in i Hattarnas läger, bedref G. äfven en på nya grunder inrättad utländsk bokhandel. Men i febr. 1772 måste G. till sina borgenärer afträda boklagret, uppskattadt till 140,000 daler. Troligen var det den förlagsrörelse, som hängde ihop med bokhandeln, hvilken stjälpte G., men han var likväl fortfarande verksam med utgifvande af tidskrifter och böcker. G. verkade hufvudsakligen för historien och litteraturhistorien, och han var särskildt betagen i Tysklands litteratur. Det var sålunda icke underligt, att han under den senare delen af Gustaf III:s regering, då litteraturen slog in på andra banor, och närmast före revolutionen, då andra åsikter gjorde sig gällande, icke mera stod så högt i rykte. Den tyska litteraturen blef dock åter mot slutet af G:s lif uppburen af fosforisterna, och Carl Johan tilldelade G. ett litet understöd. Hvilka vändningar G:s lefnad än tog, bar han allt med filosofiskt lugn, lycklig inom sin familj och med sin sysselsättning. »Ännu under 1790-talets början trots sina sextio år full utaf skalkaktighet, ett fromt världens barn, glad med de glada, liksom svärmiskt religiös med sina trosbröder Herrnhutarna på deras bönesal, blir han till slut den lefvande antikvitet från gustavianska åldern, hvilken som en kuriositet förevisades för Carl Johan.» Bland de mångfaldiga arbeten, han utgifvit eller hvilkas utgifvande han ombesörjt och hvilka ensamma skulle fylla ett bibliotek, må nämnas: Den svenska Mercurius 1755--61, 63--65, Lefvernesbeskrifningar och Caracterer om stora och namnkunniga människor 1755--56, Svenska Bibliotheket 5 del. 1757--61, Kon. Gustaf Adolphs Tyska fälttåg 2 del. 1759--61, Förråd eller Samling af historiska, moraliska och andra ämnen 2 del. 1759--60, Nya Svenska Bibliotheket 2 del. 1762--63, K. Bibliothekets Tidningar om Lärda Saker 2 del. 1768--69, Stats-Journal 5 del. 1768--69, Svenske Anecdoter 4 del. 1768--69, Allmänna Tidningar 4 band 1770--72, Samlaren 9 del. 1773--77, Historiske och Politiske Mercurius 7 del. 1774--78, Allmänna Bibliotheket 6 del. 1776--78, Upfostringssälskapets Tidningar 1781--90, Historiskt Lexikon 3 del. 1788--89, Svenska Archivum 2 del. 1790--93. G. afled d. 26 aug. 1811 och ligger begrafven å Solna kyrkogård. Gift 1765 med Brita Eleonora Müllern, blef han morfader till skalden C. J. L. Almqvist (se sid. 22). O. Levertin utgaf 1900 Bibliotekarien C. C. Gjörwells familjebref -- ett utdrag ur de i K. biblioteket i Stockholm förvarade buntarna med G:s jättekorrespondens och minutiösa dagboksanteckningar. 2. Gjörwell, Carl Christoffer, arkitekt. Född i Stockholm d. 19 jan. 1766; den föregåendes son. Under ledning af den berömde Desprez utbildade G. det sinne för och färdighet i dekorativ konst, som sedan kom honom till synnerligt gagn, då han vid mognare år ägnade sig åt arkitekturen. För att utbilda och fullkomna sig i denna konstgren företog han 1794 vidsträckta resor i utlandet och utnämndes efter sin hemkomst 1796 till vice stadsarkitekt i Stockholm, 1803 till stadsarkitekt och erhöll professors titel 1808. Död i Stockholm d. 14 nov. 1837. Bland större byggnader, till hvilka G. uppgjort plan och ritning, märkas i synnerhet Stockholms garnisonssjukhus, Drottningens paviljong vid Haga, den slottslika karaktärsbyggnaden vid Säfstaholm i Södermanland, m. fl. Gift 1804 med Elisabet Maria Bromell. Glas, Olof, läkare, universitetslärare. Född i Umeå d. 14 nov. 1813. Föräldrar: handlanden