farfader till ofvan skildrade presidenten H. Hammarberg. Hammarlund, Emil, publicist, riksdagsman. Född i Ströfvelstorps förs. af Kristianstads län d. 20 febr. 1853. Föräldrar: handlanden Peter Hammarlund och Hanna Andersson. H., som redan vid 15 års ålder gjorde sitt inträde å lärarebanan, genomgick 1870--73 Lunds folkskollärareseminarium, var 1874--77 folkskollärare i Kristianstad och 1877--84 i Stockholm. Sistnämnda år tog han afsked från denna befattning för att helt ägna sig åt den af honom 1881 uppsatta Svensk Läraretidning, som vunnit en storartad spridning och hvilken fortfarande är under H:s ledning, ehuru äganderätten till densamma såväl som till de af H. grundade barntidningarna Jultomten och Tummeliten, hvilka utgå i hundra tusentals exemplar, 1897 öfvertagits af ett bolag. H. var ock en af stiftarna af Sv. allm. folkskollärareförening, i hvilken han beklädt åtskilliga maktpåliggande poster och från 1895 ordförandeposten. Främjandet af folkundervisningen och lärarnas själfständiga ekonomiska ställning har ock varit H:s första ögonmärke under hans verksamhet som en af hufvudstadens representanter i Andra kammaren, hvartill han från 1884 alltjämt återvalts, ehuru hans val för perioden 1888--90 af kända anledningar kullkastades. Från 1891 till 1902 hade han alltjämt plats, oftast som ordf., i det tillfälliga utskott, som haft att behandla skolfrågor, och har haft glädjen att föra fram till seger åtskilliga af lärarepersonalens önskningsmål, såsom om bestämda tider för lärarelönernas utbetalande, statsanslag för slöjdundervisning i flickskolor, höjning af statsbidraget till högre folkskolor m. m. I diskussionen om såväl dessa som andra frågor, har H., som är en man med modernt men bestämdt frisinnad åskådning, ådagalagt ett sundt och klart omdöme, förenadt med praktisk begåfning. 1903 valdes han till led. af bankoutskottet och till statsrevisor. Han har äfven tagit verksam del i Stockholms kommunala lif och är från 1900 stadsfullmäktig därstädes. Gift 1886 med Amanda Constantia Nilsson. Hammarskjöld. Ättens förste kände stamfader är Mikael Pedersson, som var slottsfogde å Kalmar slott samt slutligen ståthållare på Leckö och öfver Dalsland. Hans son Per Mikaelsson (se nedan) adlades 1610 under namnet Hammarskjöld. 1. Hammarskjöld, Per Mikaelsson, krigare. Son af slottsfogden i Kalmar Mikael Pedersson. H. deltog i inbördeskriget mellan Sigismund och sedermera konung Carl IX å den förres sida, men lyckades sedermera icke allenast försona sig med den senare, utan ock i sådan grad vinna hans ynnest, att han 1608 var ryttmästare för två Smålands ryttarfanor och 1610 adlades med namnet Hammarskjöld. Vid danska krigets utbrott förordnades han till befälhafvare på Borgholm. I febr. 1612 anlände danskarna till ön, men blefvo så emottagna af den käcka kommendanten, att de med förlust måste draga sig tillbaka. I slutet af maj s. å. gjorde de ett nytt försök att bemäktiga sig Öland. Under Rantzow och Godske Lindenow landade de på fem särskilda ställen. Vid Edholmen var H. med en fana ryttare och Ölands allmoge dem till mötes och lyckades till middagen uppehålla landstigningen, men måste slutligen gifva vika för öfvermakten och fiendens grofva kanoner. Alltjämt stridande mot det förföljande rytteriet, drog han sig tillbaka till slottet, som nu blef formligen belägradt af danskarna. Under fjorton dagars tid läto de sina kanoner spela mot murarna och tornen, så att dessa blefvo nästan alldeles förstörda. Besättningen, som ansåg att man ej längre kunde hålla sig, bad H. dagtinga och spara sitt lif till vidare tjänst åt fäderneslandet. Men danskarna fordrade som första villkor, att H. skulle utlämnas. På denna skymfliga framställning svarade besättningen, att den hellre skulle spränga sig i luften med sin befälhafvare, än förråda honom åt fienden. Danskarna blefvo då medgörligare och lofvade besättningen fritt aftåg samt fri öfverskeppning till fastlandet. Men H., för hvilken danskarna hyste en verklig skräck, måste lofva att ej på tre år bära vapen mot dem. H. blef 1621 ståthållare på Kalmar slott och 1622 öfverste på Borgholm och Öland, hvilken befattning han lämnade redan s. å. Död d. 12 april 1646. Gift 1: med Beata Körning och 2: med Kristina Stjerna.