residens, och Lübeck. Gustaf varnade honom för lübeckarnas stämplingar och tillsade honom strängligen att utan dröjsmål infinna sig i Stockholm. Då flydde Johan öfver till Lübeck, där han redan var väntad i och för de planer, som där förehades, och mottogs med öppna armar. Här hade nämligen en man vid namn Wullenweber just då ryckt åt sig makten och inom kort lyckats insnärja norden i ett nät af stämplingar. Hans plan gick ut på ingenting mindre än att uppsätta Johan af Hoya på Sveriges och Kristian II på Danmarks tron. I det krig, som nu uppstod och är bekant under namn af grefvefejden, var grefve Johan en af ledarna på Lübecks sida. Såsom anförare för en lübsk här sammandrabbade han vid Öxneberget på Fyen med danskarna, men led ett fullständigt nederlag och blef själf fången. Midt under oredan af den ännu knappt slutade striden bortfördes han af några holsteinska adelsmän, som af gammalt voro hans fiender, och nedhöggs efter en kort ordväxling den 11 juni 1535. Hultin, Måns Henrik, skriftställare. Född på egendomen Rumskulla i Kalmar län d. 14 sept. 1830. Föräldrar: kaptenen Carl Magnus Hultin (f. 1789 d. 1883, förf. af: »En gammal knekts minnen») och Constance Vännman, som under märket H--n utgaf några noveller och sagosamlingar. I Uppsala, där H. blef student 1851, valde han den medicinska banan och blef med. kand. 1863. Året därefter åtföljde han som skeppsläkare emigrantfartyget Ernst Merck till Newyork och Quebec och deltog i Uppsalastudenternas sångarfärd till Paris 1867. Död genom drunkning i Mälaren d. 17 juli 1869. Med mycken originell humoristisk begåfning, framträdde H. tidigt som skriftställare under författarenamnet »Måns Månsson». Hans förstlingsarbeten, några teckningar ur hans hembygds folklif, offentliggjordes i »Svenska Tidningen». Därefter lämnade han en mängd bidrag, i både bunden och obunden stil, till kalendrar och tidningar, särskildt Nya Dagl. Alleh. Såsom minnen af sina resor skref han: Doktor Roback eller en svensk bonde i Amerika 1865 samt Uppsala-sångarnes Pariserfärd 1868. Redan år 1859 hade hans Samlade berättelser utkommit. 1875 utgaf A. Flodman hans Valda skrifter med lefnadsteckning. Ogift. 1. Hultkrantz, Klas Adolf, teolog. Född på Hultåkra, en liten bondgård i Flisby socken af Jönköpings län, d. 16 jan. 1823. Föräldrar: nämndemannen Johan Danielsson och Kristina Gustafsdotter. H. blef student 1843, aflade filosofie kand.-examen 1849 och lät prästviga sig s. å. hvarefter han under de två följande åren tjänstgjorde dels såsom präst i Linköpings stift, dels som vikarierande teol. lektor vid Stockholms gymnasium. Återkommen till universitetet 1851, disputerade han för filosofiska graden med en afhandling: Historisk framställning och granskning utaf hufvudpunkterna i Plotini theoretiska philosophi och promoverades s. å. till filosofie doktor. 1853 aflade han teologie kand.-examen och kallades till docent i pastoralteologi, samt skötte under flera terminer adjunkturen i samma läroämne. Efter att 1856--57 ha gjort en vetenskaplig resa till Tyskland, Frankrike och England, utnämndes han 1858 till adjunkt i pastoralteologi samt till kyrkoherde i Näs prebendepastorat, transporterades 1860 till Börje pastorat och blef året därefter kontraktsprost i Ulleråkers kontrakt. Sedan han 1862 blifvit utnämnd till e. o. professor, befordrades han 1864 till ordinarie professor i exegetik samt till kyrkoherde i Gamla Uppsala, men erhöll redan 1865 på egen begäran transport till den då ledigblifna professuren i dogmatik och moralteologi. Teol. doktor 1868; följande året ledamot i katekeskommittén; 1873 ombud för Uppsala universitets teologiska fakultet vid det allmänna kyrkomötet i Stockholm. 1876 kyrkoherde i Förslöfs pastorat i Lunds stift. Död i Uppsala d. 11 juni 1877. Förutom disputationer har H. utgifvit: Om olika slag af religionsfrihet och möjligheten af deras införande i Sverige 1857; Om den kyrkliga separatismens orsaker och botemedel etc. 1858; Om Ebreerbrefvets citater ur Gamla Testamentet 1864; D:r Mart. Luthers Lilla Katekes och den antagna Förklaringen, med korta anmärkningar och tillägg 1866, m. m. Gift 1860 med friherrinnan Ingeborg Matilda Rappe. 2. Hultkrantz, Johan Vilhelm, läkare, vetenskapsman. Född i Uppsala d. 11 dec. 1862; den föreg. son. H., som 1880 blef student i Uppsala, aflade 1888 med. kand. examen och blef 1891 med. lic. samt promoverades 1897 till med.dr. Lärare i anatomi och fysiologi samt i kirurgi vid Sofiahemmets sköterskeskola 1892--94, förordnades H. 1894 till prosektor vid Karolinska institutet och 1897 till docent i anatomi därstädes samt utnämndes 1899 till e. o. professor i anatomi vid Uppsala universitet. H. har för sina vetenskapliga studier flere gånger företagit utländska resor. 1886 erhöll han uppdrag af Svenska sällskapet för antropologi och geografi att jämte prof. G. Retzius förbereda och leda de af samma sällskap beslutna antrop. undersökningarna å svenska värnpliktige och har själf utfört en del dylika undersökningar. Utom sin doktorsafhandling Das Ellenbogengelenk und seine Mechanik har H. publicerat afhandlingar i Hygiea, Sv. läkaresällskapets förhandl., Uppsala läkareförenings förhandl., Ymer, Tidskrift i militär hälsovård, Centralblatt für Anthropologie, m. m. Gift 1892 med Ebba Maria Elisabeth Maule. Hultman, Frans Vilhelm, matematiker. Född i Rångedala församling af Västergötland d. 25 maj 1829. Föräldrar: komministern Anders Hultman och