sekreterare i nämnda läns hushållningssällskap. Förordnad 1860 till intendent vid Landtbruksakademiens experimentalfält, utsågs han två år senare till föredragande inom landtbruksakademiens förvaltningskommitté och blef 1863 t. f. sekreterare i stamholländeristyrelsen. År 1866 valdes J. till ordförande i Stockholms läns hushållningssällskap, med förordnande 1871 att vara föredragande för stamholländerierna inom landtbruksakademiens förvaltningskommitté. J:s utmärkta insikter i sitt fack, den kännedom, han under en mängd resor förvärfvat sig om främmande länders förhållanden i afseende på industri och åkerbruk, samt hans stora organisationsförmåga har gjort honom synnerligt lämplig till Sveriges ombud och till juryman vid världsutställningarna. Sålunda fungerade han 1861 såsom ledamot i kommittén för Sveriges deltagande i världsexpositionen i London och sedermera som prisdomare vid samma utställning; 1866 såsom prisdomare vid allmänna industriutställningen i Stockholm; 1867 i dylik befattning vid världsutställningen i Paris och 1869 vid landtbruksmötet i Köpenhamn samt utställningen i Utrecht; 1871 ledamot af svenska kommittén för industriutställningen i Köpenhamn; 1872 kommissarie för Sveriges och Norges deltagande i världsutställningen i Wien; 1874 sekreterare i kommittén för Sveriges deltagande i världsutställningen i Filadelfia och kommissarie därstädes samt 1878 kommissarie i Paris o. s. v. 1868 ordnade J.-D. 12:e allm. svenska landtbruksmötet i Stockholm. Han utnämndes 1881 till svensk- norsk generalkonsul i Helsingfors och förflyttades 1886 i samma befattning till London, där han kvarstannade till 1899. 1884 hedersledamot af Landtbruksakademien, hvars stora guldmedalj han erhöll 1880. Efter sin hemkomst var J.-D. 1903 ordf. i kommittén för de nödlidande i Norrland. — 1855—57 utgaf han jämte J. T. Bergelin »Tidskrift för svenska landtbruket» och 1862 —64 jämte J. Arrhenius »K. Landtbruksakademiens handlingar och tidskrift». — Gift 1845 med Hedvig Schröder.

Herman Juhlin-Dannfelt

2. Juhlin-Dannfelt, Herman, vetenskapsman; den föregåendes son. Född d. 2 febr. 1852 å Edeby invid Drottningholm. — J.-D. genomgick Nya elementarskolan i Stockholm, där han 1871 blef student. Han studerade sedermera vid Uppsala universitet, aflade 1876 fil. kand.-examen, 1881 fil. lic.-examen och promoverades 1882 till fil. doktor. Vintern 1872—73 tjänstgjorde J.-D. som assistent vid Ultuna landtbruksinstituts laboratorium samt var 1873 sekreterare vid svenska afdelningen af världsutställningen i Wien. Åren 1878, 1879 och 1880 var J.-D. extra geolog vid Sveriges geologiska undersökning och blef 1881 ordinarie elev vid Ultuna landtbruksinstitut, hvarifrån han utexaminerades 1882. — Från och med detta år har J.-D. uteslutande ägnat sig åt det svenska landtbruksväsendets förkofran. Han var 1882—83 lärare vid Malmöhus hushållningssällskaps landtbruksskola å Oregård, 1883—85 vikarierande hufvudlärare i organisk och agrik.- kemi samt geologi vid Ultuna och 1884—85 lärare i mejerikemi vid därvarande högre mejeriskola. Från sistnämnda år till 1892 förestod J.-D. Kopparbergs läns landtbruksskola å Vassbo och var 1888—92 Kopparbergs läns hushållningssällskaps sekreterare, hvarjämte han 1890 förestod länets frökontrollanstalt. 1892 blef han lektor i jordbrukslära och jordbruksekonomi vid Ultuna landtbruksinstitut samt institutets rektor och sedan 1896 äfven sekreterare hos institutets styrelse. Han utnämndes 1902 till Landtbruksakademiens sekreterare efter professor Lovén. — 1895 blef J.-D. ledamot af Landtbruksakademien och erhöll 1897 professors n. h. och v. Han företog 1880 med understöd af Vetenskapsakademien en algologisk studieresa i Sverige, reste 1876 i Förenta staterna samt företog 1884 med statsstipendium en agronomisk studieresa i Danmark, Tyskland, Holland, Frankrike och England samt 1889 och 1894 till Tyskland och England. — Bland J-D:s af trycket utgifna arbeten märkes Jordbrukarens handlexikon. 1885--86, ett synnerligen nyttigt arbete. J.-D. har för öfrigt utgifvit en mängd skrifter rörande Ultuna och verksamheten därstädes, har i »Uppfinningarnas bok», 2:a upplagan af år 1899, författat större delen om jordbruket i afdelningen landthushållning, har skrifvit uppsatser i »Bihang till K. Vet.-Akad:s handlingar», i »K. Landtbruksskolans handlingar och Tidskrift», i »Tidskrift för Landtmän» o. s. v. Sedan 1903 redigerar J.-D. Aftonbladets bilaga Landtmannabladet. — Gift 1892 med Signe Maria Nordin. Julin, Johan, naturforskare. Född i Västerås d. 26 sept. 1752. Föräldrar tullförvaltaren Erik Julin och Anna Maria Törngren. — Efter undervisning i Enköpings skola, tog den unge J. 1768 anställning å apotek och blef 1780 provisor. På grund af några af honom anställda naturhistoriska observationer antogs han s. å. till Vetenskapsakademiens ämnessven och fullkomnade därefter sina studier i kemi och naturvetenskap vid Uppsala universitet. Efter 1782 aflagd apotekareexamen öppnade han apotek först i Nykarleby i Finland och 1784 i Uleåborg, där han stannade till 1814, då han inköpte apoteket i Åbo och samtidigt erhöll kollogieassessors titel. Från J:s långa verksamhet i Uleåborg förtjänar särskildt ihågkommas den hårdnackade kamp, han i den finska trolldomens förlofvade hemland förde emot kvacksalfverier af alla slag. Han gick äfven i spetsen för vaccinationens införande i Österbotten genom att vaccinera sin egen dotter. Hans brinnande kärlek till naturvetenskapliga studier dref honom ock att göra naturaliesamlingar, som på sin tid voro de rikaste enskilda i Finland. Han rönte ock åtskilliga utmärkelser, bl. a. kallelsen till ledamot af Vetenskapsakademien. I dess handlingar har han äfven författat åtskilliga skrifter af fysiskt, kemiskt och zoologiskt innehåll. — Död i Åbo d. 29 maj 1820. — Gift 1783 med Albertina Karberg, är J. stamfader för finska adliga ätten von Julin.