förargelse. 1664 lät han i Amsterdam trycka ett arbete: Perspicillum bellicum; det ähr Krigz-Perspektiv, äfvensom ett annat: Probatorium theologicum, eller theologischer proberung. Dessa skrifter liksom ock hans Harmonia fidei et religionis; Troons harmonij (Amsterdam 1671) ansågos af svenska regeringen så farliga och förargelseväckande, att den sistnämnda år utfärdade befallning om deras offentliga uppbrännande. Sedan han bosatt sig i Hamburg utgaf han vidare: Den anatomeerde Graanen 1675; Die Schwedische Standarte erhöhet 1683 och Die Sprachen des paradieses 1688, i hvilken skrift han ville bevisa, att svenskan talades i Paradiset, samt Israëls erfreuliche Botschaft 1688, för hvilket opus han förvisades från Hamburg till Altona, där han dog 1689. 2. Kempe, Johan, alkemist. Född i Jämtland 1655; den föregåendes son. Såsom medhjälpare åt fadern vid hans alkemistiska laborationer, hade han efter hand tillägnat sig dennes kunskaper och alkemistiska vetande och började vid sitt nittonde år praktisera på egen hand såsom läkare. Efter att ha börjat utöfva antydda verksamhet i Norge, förlade han densamma omväxlande till Göteborg och utlandet (Holland och Hamburg). Under ett lif, rikt på äfventyr, förstod han skaffa sig en viss ryktbarhet såsom uppfinnare af ett hemligt botemedel mot stenplågor. I Köpenhamn, där han uppehöll sig närmaste tiden efter faderns död, förvärfvade han sig sådant anseende, att han presenterades på hofvet och erbjöds en ansenlig lön med flera förmåner, om han ville kvarstanna som läkare. Men kärleken till fäderneslandet drog honom till Sverige 1691, där han, efter att ha uppträdt som praktisk läkare i Malmö och Göteborg, slutligen hamnade i Stockholm och lefde ännu 1707. Hans dödsår är obekant. Kempe, Frans Kristofer, industriidkare, donator. Född i Hernösand d. 5 mars 1847. Föräldrar: grosshandlaren Johan Carl Kristofer Kempe, som från Stralsund invandrat till Sverige, och Anna Franciska (Fanny) Franzén, dotter af biskop F. M. Franzén. Student i Uppsala 1866, aflade K. medicine kandidatexamen 1873, men afbröt kort därpå studierna för att ägna sig åt trävaruaffärer, hvilka sedermera af K. bedrifvits i vidsträckt omfattning. K., som 1885 blef chef för Mo och Domsjö aktiebolag, intager ock numera en ledande ställning inom sågverksindustrien. I förhållande till sina arbetare har han tillämpat den »upplysta despotismens» principer, i det att, på samma gång han på mångfaldigt sätt varit verksam till deras bästa, han förmenat dem att genom fackföreningar tillvarataga sina intressen. Då denna åtgärd 1899 vann efterföljare i Sundsvallstrakten, föranledde detta en långvarig konflikt mellan arbetsgifvare och arbetare. 1879 blef K. tysk konsul i Hernösand. Uppsala universitet erhöll 1897 af K. en vacker donation af 150,000 kr. för en e. o. professur i växtbiologi. Gift 1883 med Eva Charlotta Treffenberg, dotter till f. d. landshöfding Curry Treffenberg (se nedan). Kempenfelt, Rikard, sjöhjälte, amiral i engelsk tjänst. Född i Westminster 1718 och son af en svensk, Magnus Kempe (adlad Kempenfelt), hvilken var öfverste för ett engelskt regemente och guvernör på ön Jersey. Rikard K. ingick tidigt i engelska flottan och blef löjtnant 1740, men fick därefter vänta i sjutton år, innan han befordrades till nästa grad eller s. k. postkapten. Kort därefter fick han deltaga i sjuåriga kriget, i det han kommenderades med flottan under amiral Pocock till de ostindiska farvattnen och deltog såsom skeppskapten åt rear-admiral Stevens i trenne sjödrabbningar mot fransmännen vid kusten af Koromandel 1758--59. Efter Stevens' död, anställdes han som skeppskapten hos amiral Cornish och utmärkte sig för lysande tapperhet vid engelska truppernas landsättning på Filippinerna. Han tjänade sedermera under amiralerna Hardy, Geary och Darby och utnämndes till rear-admiral (kontre-amiral). I denna värdighet gjorde han sin första expedition 1781, då han med utomordentlig djärfhet seglade midt in i franska flottan och, under det denna rangerade sig till batalj, borttog femton konvoj-fartyg. Kort därefter utförde han en icke mindre djärf bragd, då han i viken utanför Guyenne borttog fransmännens till Ostindien destinerade konvoj tillika med tvenne linjeskepp. På hösten 1782 var han kommenderad att åtfölja lord Howe, som skulle afgå för att undsätta Gibraltar. En dag befann sig K. på sitt skepp Royal Georges, som låg på Spitheads redd under reparation, då plötsligt, man vet ej huru, fartyget fylldes med vatten och sjönk inom några ögonblick. Amiralen, som vid olyckstillfället var i kajutan, omkom härvid med femhundra man af besättningen. I lifrustkammaren i Stockholm förvaras en liten metallkanon, som blifvit upptagen från K:s sjunkna fartyg, och förärad till samlingarna af amiral Virgin. Kempenskiöld, Samuel, lärd. Född i Örebro d. 8 jan. 1599. Föräldrar: d. v. skolrektorn, sedermera kyrkoherden i Jäders församling af Södermanland Johannes Andreæ Kempe och Anna Larsdotter. Sedan K. genom en utrikes resa ytterligare ökat sin i Uppsala inhämtade lärdom anställdes han 1621 såsom skolrektor i Nyköping. Fem år senare blef han eloqu. lektor i Strengnäs och tjänstgjorde sedermera såsom referendarie i k. kansliet. Sekreterare i kammarkollegium 1640--51, erhöll han därjämte 1641 fullmakt såsom häradshöfding i Ale härad i Älfsborgs län och adlades 1647 med namnet Kempenskiöld. Från 1649 tjänstgjorde K. som riddarhussekreterare och dog i Stockholm d. 12 maj 1670. Han ansågs för en af sin tids hårdaste män i Sverige och är i synnerhet bekant för sin Historia Gustavi libri V dialectica forma in usum scholasticæ juventutis editi (1629, 2:dra omarb. uppl. 1648). Ett minne af hans frikostighet var den portal af huggen sten, som 1650 på hans bekostnad uppsattes vid västra ingången till S:t