Till allmänheten i skattefrågan af Broder Svensk 1883; Försök till svenska tidningspressens historia, första delen, 1883 och Anteckningar om staden Helsingborg och dess grannskap 1885, hvarjämte hans penna var flitigt verksam i den periodiska pressen. Under de sista åren lät han ej vidare höra af sig än medelst uppträdande i frihandelsriktning under 1887 års tullstrid. Efter långvarigt aftynande afled han d. 31 dec. 1892 i Visby hos sin där gifta dotter. Gift 1849 med grefvinnan Sofia Ottiliana Posse. 2. Key, Ernst Axel Henrik, medicinsk lärare o. vetenskapsman. Född på Johannisberg i Flisby socken af Småland d. 25 okt. 1832; den föreg. brylling. Föräldrar: öfverstlöjtnanten Henrik Key och Carolina Wilhelmina Åberg. Efter enskild undervisning blef han student i Lund 1848 och aflade med. licentiatexamen 1857 samt blef kirurgie magister 1859 och med. doktor 1861. 1879 blef han i Köpenhamn fil. hedersdoktor. Under tiden hade han 1853 varit koleraläkare i Göteborg och 1855 t. f. bataljonsläkare vid Kronprinsens husarer. 1856 blef han amanuens vid Serafimerlasarettets kirurgiska afdelning och följande år underkirurg därstädes, hvilken befattning han innehade till år 1859. Förordnande att förestå professuren i patologisk anatomi vid Karolinska institutet erhöll han år 1861, och följande år utnämndes han till professor i samma ämne. Från 1886 var han rektor vid Karolinska institutet, tills han 1897 tog afsked från sin befattning därstädes. 1860--61 företog han en vetenskaplig resa till utlandet, hvarunder han hufvudsakligen uppehöll sig i Bonn för att hos Max Schultze studera normal histologi, och i Berlin för idkande af studier i patologisk anatomi och fysiologi hos Virchow. Han medförde från denna resa kännedom om den utveckling, som den patologiska vetenskapen vunnit under de senare åren. Studiet af nämnda vetenskap blef ock förnämsta föremålet för Keys lifsgärning, hvarifrån han utgick, när han gjorde sina stora arbeten på anatomiens och histologiens område. Bland dessa senare äro främst att märka hans bekanta jämte G. Retzius utförda undersökningar om nervsystemet och bindväfven, för hvilket arbete dess författare af franska vetenskapsakademien erhöllo Monthyonska priset. Från 1863, då tidskriften Medicinskt arkiv upprättades, var han en af dess tre redaktörer och blef, sedan tidskriften, under namn af Nordiskt medicinskt arkiv, förändrades till gemensamt medicinskt-vetenskapligt organ för alla de skandinaviska landen, dess hufvudredaktör. För spridningen af den vetenskapliga utvecklingens frukter verkade K. såsom en af redaktörerna för den förtjänstfulla serien af populära skildringar Ur vår tids forskning. Keys på flera sätt ådagalagda lifliga och upplysta intresse för allmänna angelägenheter föranledde, att Stockholms stad 1881 insatte honom i riksdagens Andra kammare, där han tillhörde det frisinnade och frihandelsvänliga lägret. Följande år blef han ledamot af den stora, då nedsatta skolkommittén. En frukt af hans arbete inom denna kommitté under 1882--84 var den redogörelse för den af honom föranstaltade hygieniska undersökningen i Sveriges skolor, hvilken såsom bilaga åtföljde kommitténs betänkande. Detta värdefulla arbete öfversattes till tyska, och ett föredrag i ämnet, som K. höll år 1882 vid medicinska kongressen i Berlin, belönades med Svenska läkaresällskapets årspris 1893. En mängd andra vetenskapliga arbeten, som det här skulle blifva för vidlyftigt att uppräkna, förskrifva sig från hans flitiga penna. Uppdraget såsom riksdagsman i Andra kammaren innehade K. till och med 1887, och från och med 1886 tillhörde han såsom vald af Vetenskapsakademien, hvars ledamot han var sedan 1871, Stockholms högskolas styrelse. Han var för öfrigt ledamot af flera in- och utländska akademier och lärda samfund. Någon ordensutmärkelse ville han aldrig mottaga. Han afled d. 27 dec. 1901. Gift 1863 med Selma Charlotta Godenius. Sonen Karl Axel Helmer, född i Stockholm d. 26 april 1864, student i Uppsala 1882, fil. doktor 1894 och docent i litteraturhistoria därstädes 1894--95, är sedan 1897 redaktör af Svenska Dagbladet. Utom sin gradualafhandling om Alessandro Mazzoni har K. författat flera skådespel och Kina och dess kommersiella framtid 1900. K. är sedan 1901 gift med Märta Elisabet Börjesson. 3. Key, Ellen Karolina Sofia, föreläserska, författarinna. Född d. 11 dec. 1849 på Sundsholm i Södra Tjust; dotter af K. 1. Få af senare tidens svenska kvinnor hafva gjort sig så bemärkta som hon ej blott inom utan äfven utanför Sveriges landamären. Hvad hennes yttre lefnadsförhållanden angår, är blott att nämna, att hon sedan 1883 varit verksam såsom föreläserska i svensk kultur- och litteraturhistoria vid Stockholms Arbetareinstitut samt äfven under flera år varit lärarinna i Whitlockska skolan. Redan under utöfvandet af denna verksamhet hade hon tillfälle att låta framlysa den lifs- och världsåskådning, som hos henne är med den lifligaste öfvertygelse omfattad och hvilken hos många vunnit lika stor anslutning, som den från många andras sida blifvit motsagd och bekämpad. De af henne förfäktade radikala åskådningssätten i sociala, etiskt-religiösa och estetiska frågor ha för den stora allmänheten gjorts tillgängliga dels genom talrika föredrag, hållna både i Sverige och i grannlanden, dels ock genom en mängd större och smärre skrifter, i hvilka hon visat sig såsom ej blott en genialisk och originell författarinna utan äfven som en språkkonstnär af rang. I korthet uttryckt kan hvad som präglar hennes lifsåskådning sägas vara »krafvet på den rent mänskliga individualitetens fria utveckling inom alla lifsområden». För att nu något närmare beröra hennes skriftställareverksamhet, så väckte hon stor uppmärksamhet genom sina mot den klenmodiga salongsliberalismen riktade föredrag och skrift Några tankar om huru reaktioner uppstå 1889.