samt Stjernström och spelade 1854--63, med undantag för säsongen 1857--58, då han var vid k. teatern, på Mindre teatern. 1863--66 uppträdde han hos O. Andersson och Åhman-Pousette i landsorten och tillhörde 1866--88 Dramatiska teatern. L., af hvilkens roller må nämnas: Ölander i »Ett resande teatersällskap», Giboyer i »Moderna vinglare» och »Giboyers son», Orgon i »Tartuffe», Don Ranudo de Colibrados, Gyllenkrans i »Advokaten Knifving», Roderik Heller och Lundestad i »De ungas förbund», var särskildt bekant för sin konst att maskera sig. Död i Stockholm den 12 jan. 1897. Gift 1846 med skådespelerskan Johanna Charlotta Asplund. Lagerstråle. Ättens förste kände stamfader, rådmannen i Strängnäs, Nils Andersson Wirelius, var född på Kålke i Frustuna socken i Södermanlands län. Hans barn kallade sig Wirell och sonsonen, v. presidenten Klas Wirell, adlades 1767 med namnet Lagerstråle. En af dennes söner, vice amiralen Per Gustaf -- se nedan -- blef 1817 friherre. 1. Lagerstråle, Per Gustaf, sjömilitär. Född d. 22 jan. 1765. Föräldrar: vice presidenten Klas Wirell, adlad Lagerstråle, och Hedvig Margareta Göransson. L. var endast elfva år gammal, när han, efter genomgången kurs vid sjöartilleriet, utnämndes till löjtnant i örlogsflottan. Under det för svenska sjövapnet ärofulla sjöslaget vid Hogland var han kommenderad på linjeskeppet Wasa, som fördes af öfverstlöjtnanten, grefve Baltzar Horn. Redan vid träffningens början blefvo Horn och sekonden, flaggkaptenen Fust, dödligt sårade, därvid den förre yttrade till sin närmaste man, löjtnant L.: »Du skall svara mig inför Gud, om du stryker flagg». Den unge krigaren efterkom troget sin döende förmans önskan att göra motstånd och kämpade med en grånad veterans mannamod. Till belöning för sin visade tapperhet utnämndes han fyra dagar därefter till kapten. Hans avancement gick därefter raskare: befordrad 1791 till major, fick han fyra år senare fullmakt som öfverstlöjtnant och generaladjutant af flygeln, blef 1806 ledamot i förvaltningen af sjöärendena och 1808 öfverste, hvarefter han 1809 utnämndes till konteramiral. 1815 förordnades han till varfsamiral i Karlskrona, upphöjdes 1817 i friherrlig värdighet och blef s. å. vice amiral. 1818 förordnades han till chef för första volontärregementet samt befälhafvande amiral och öfverkommendant i Karlskrona, hvilka ämbeten han nedlade vid den nya regleringen af flottorna 1824. Död i Karlskrona d. 27 okt. 1840. Då L. på egen begäran 1835 afgick ur krigstjänsten, följdes han enligt sin minnestalares vittnesbörd af »kamraters och underlydandes odelade högaktning för en flärdfri, fornsvensk bottenärlighet och rättskaffenhet, hvilken högaktning, han äfven såsom enskild man under alla förhållanden förvärfvade och bibehöll». Gift 1794 med friherrinnan Beata Katarina Lovisa Cederström. 2. Lagerstråle, Henrik Gerhard, jurist, riksdagsman, statsråd. Född i Karlskrona d. 25 febr. 1814; den föreg. son. Student i Uppsala 1830, aflade L. därstädes kansliexamen 1833 samt hofrätts- och kameralexamina 1834. Efter den vanliga juridiska tjänstgöringen utnämndes han 1844 till fiskal i Svea hofrätt, följande år till assessor i Skånska hofrätten och 1846 till landssekreterare i Kronobergs län. Efter en tids förordnande som revisionssekreterare blef han 1851 häradshöfding i Luggude domsaga, deltog 1855--56 i en svensk-norsk kommitté, tillsatt för frågan om ömsesidig verkställighet af domar, och utsågs 1857 till justitieombudsman. Sedan 1850 hade han deltagit i riddarhusets förhandlingar och kallades d. 4 maj 1858 att inträda i den ministär, som hvars främste man fungerade hans systerson, Louis de Geer. L. var i fullkomligt samförstånd med dess politiska tendenser och har själf äran att hafva utarbetat de 1862 utfärdade kommunalförfattningarna och från hans chefskap för civildepartementet, hvilket han öfvertog 1860, härstamma åtskilliga viktiga författningar, bl. a. 1864 års förordning om utvidgad näringsfrihet och 1866 års stadga om skiftesverket. 1868 utträdde han ur konseljen och utnämndes till justitieråd men fortfor att intaga en aktad plats i det politiska lifvet som representant i Första kammaren för Värmlands län under de två första valperioderna 1867--84, var ledamot af talmanskonferensen 1869--74 och 1875 kammarens vice talman. I likhet med Louis de Geer intagande en moderat hållning i kammarens partistrider, intog han ånyo plats som konsultativt statsråd i dennes andra ministär 1875--79, då han afgick med pension. 1880--81 ordf, i lagutskottet, uttalade han sig såsom sådan för jämkningar i den kommunala röstskalan och var 1884 åter ledamot af talmanskonferensen. L., som afled ogift å sin egendom Värstorp i Blekinge d. 18 april 1887, var en man med stor arbetsförmåga, klar och praktisk blick, fast och redbar karakter samt utrustad med både vilja och förmåga att drifva igenom, hvad han föresatte sig. Juris hedersdoktor 1877, var L. hedersled, af Landtbruksakad. och blef 1877 serafimerriddare. Ledamot af Stockholms stadsfullmäktige 1869--75, var han 1874--75 samma korporations ordförande. Lagerström, Magnus, direktör. Född i Stettin d. 16 dec. 1691. Föräldrar: regeringsrådet Magnus Laurin, adlad Lagerström, och Helena Engelcrona. Efter en omsorgsfull uppfostran utnämndes L. först till generalguvernementssekreterare i sin födelsestad Stettin men flyttade med regeringen vid stadens öfvergång 1713 till Stralsund. Då äfven denna kapitulerat, kvarstannade han likväl till 1721, hvarefter han begaf sig till Stockholm, där han till vedergällning för sina tjänster erhöll hofrådstitel och en exspektanslön, hvilken dock var så knappt tilltagen, att