hvarefter han vände sig till studiet af rättsvetenskapen och blef 1861 juris kandidat. 1863 docent i romersk rätt vid universitetet i Uppsala, befordrades han 1868 till adjunkt i svensk allmän lagfarenhet och romersk rätt, och var 1869--94 professor i romersk rätt, juridisk encyklopedi och rättshistoria vid samma universitet. Bland hans af trycket utgifna skrifter märkas: Om Commodum possessionis, och besittningsskydd 1863; Om Concursbo, dess begrepp, uppkomst och omfattning 1866; Studier i Arfsrättens historia 1868; Svensk rättshistoria i utlandet. Karl von Amira, Altschwedisches Obligationsrecht 1883, Träldomens sista skede i Sverige 1897, o. s. v. Jur. hedersdoktor 1877. L., som verksamt deltog i universitetsstadens kommunala lif, afled ogift i Uppsala d. 8 april 1901. Lange, Algot, operasångare. Född i Kalmar d. 17 april 1850. Föräldrar: Carl Gustaf Lorens Lange och Johanna Sofia Runsten. Student i Uppsala 1869, erhöll L. 1872 anställning vid Svenska teatern i Helsingfors och studerade 1877--78 i Paris. Han debuterade sist nämnda år som Lothario i »Mignon» på k. teatern i Stockholm och sjöng därstädes till hösten 1884, hvarpå han till 1895 tillhörde k. teatern i Köpenhamn. Han har sedan verkat som sånglärare dels i Köpenhamn och Kristiania, dels i Paris. L., hvilken var i besittning af en icke stor, men behaglig, väl utbildad bariton, sjöng och spelade särdeles artistiskt. Bland hans partier kunna nämnas: Nevers i »Hugenotterna», Figaro och Bazil i »Barberaren», Almaviva i »Figaros bröllop», Don Juan, Escamillo i »Carmen», Germont i »Traviata», Kadoor i »Konung för en dag», Mefistofeles i Boitos och Gounods opera, Daland i »Holländaren» m. fl. L. har af trycket utgifvit Om sång 1898 och Om tonbildning i sång och tal 1900. Gift 1876 med finska pianisten Ina Forstén. hvilken under signaturen Daniel Sten utgifvit åtskilliga novellsamlingar. Langlet, Emil Victor, arkitekt. Född i Borås d. 26 febr. 1824. Föräldrar: järnkramhandlaren, sedermera landtbrukaren Johan Filip Langlet o. Anna Elisabet Broqvist. Släkten härstammar från Frankrike, därifrån en Abraham L'Angleit under religionsförföljelserna mot hugenotterna 1628 öfverflyttade till Holland, där han lärde sig skönfärgarkonsten, och inkallades af Carl X till Sverige. L. genomgick 1838--41 Chalmersska slöjdskolan i Göteborg och egnade sig de närmast följande åren åt mekanisk byggnadskonst men begaf sig 1845 till Stockholm och sökte inträde som elev vid konstakademien. Under det han 1845--50 genomgick akademiens konstskolor, biträdde han 1846 A. Nyström d. ä. vid åtskilliga byggnadsföretag i hufvudstaden, anställdes 1848 vid Stockholms byggnadskontor och inskrefs 1849 i öfverintendentsämbetet. Efter att 1850 ha inom konstakademien erhållit den k. medaljen, anträdde han mot slutet af följande året såsom akademiens stipendiat en utrikes studieresa, hvarunder han i tvenne år å prof. Blouets ateljé i Paris förberedde sig för de specialstudier af den monumentala arkitekturen, hvilka han sedan intill 1857 fortsatte i Italien. Sista tiden af sin vistelse därstädes hade han utarbetat förslag till det påtänkta nya stortingshuset i Kristiania och begaf sig med sitt utkast till Norge, där hans förslag, sedan fullständiga ritningar blifvit utarbetade, af stortinget antogs till utförande. På fem år, 1861--66, blef detta storartade byggnadsverk utfördt, hvilket, på samma gång det inbragte sin upphofsman en hedersskänk på 1500 specier af norska riksförsamlingen, grundlade hans anseende och rykte som arkitekt. Under sin vistelse i Norge utförde han, utom byggnader i flere af landets mindre städer, en större börsbyggnad samt en ny teater i Drammen. Efter sin återkomst till Sverige fortsatte han sin verksamhet såsom praktisk byggnadskonstnär, ingick 1867 såsom medarbetare i Tidskrift för byggnadskonst och ingeniörvetenskap, och öfvertog den 1871 för egen räkning, ehuru tidskriften, som omdanades till Nordisk tidskrift för byggnadskonst, upphörde s. å. L. ifrade särskildt för en omdaning af det gällande systemet för protestantiska kyrkobyggnader genom återupplifvandet och utbildandet af centralanläggningen och utgaf i detta syfte ett planschhäfte, Protestantiska kyrkobyggnader enligt centralsystemet 1879. Bland hans arbeten märkas Pauli kyrka i Malmö och Borgerskapets enkehus i Stockholm. Död å Spetebyhall i Södermanland d. 10 mars 1898. Gift 1864 med 2. Langlet, Klara Matilda Ulrika Klementina, f. Söderén, författarinna. Född på Dalarön d. 8 nov. 1832. Föräldrar: prosten Abraham Vilhelm Söderén och Klara Henrietta Landberg. Fru L. utgaf 1863--64 »Året om, läsning i den husliga kretsen» samt har äfven framträdt, 1871, i en samling lyrik Blad och Blommor, har vidare utgifvit många öfversättningar, böcker för barn, däribland samlingarne »Mamma, tala om något roligt», sagor och sannsagor 1895--1901, åtskilliga allmännyttiga skrifter, såsom Ett eget hem, en bok för unga kvinnor 1891 samt det stora arbetet Husmodern i staden och på landet, en fullständig handbok i hushållningens alla grenar 1883--84. Hon har äfven tagit till orda i allmänna frågor med Fäder och mödrar, 1885, Vi och våra söner, 1887, Tidsströmningar, 1887, m. m. Lannerstierna, Johan Magnus, skald. Född d. 10 dec. 1758. Föräldrar: majoren Magnus Vilhelm Lannerstierna och Johanna Gustafva von Schening. Upptagen till k. page i Gustaf III:s hof, befordrades han sedermera till kornett och lifdrabant men lämnade krigstjänsten 1782 och flyttade till Strömstad, där han dog i fattigdom den 15 jan. 1797. Detta är i få ord L:s lefnadssaga. Ännu innan han fyllt tjugu år, ådrog han sig uppmärksamhet genom ett litet diktförsök