Ljungberg, Carl Edvard, ämbetsman, statistiker, politiker. Född i Kristianstad d. 30 nov. 1820. Föräldrar: förste landtmätaren i Kristianstads län Alexander Ljungberg och Dorotea Norgren. Vid ännu ej i fyllda sexton år student i Lund, begaf sig L. till universitetet i Uppsala, där han 1838 aflade kansliexamen, 1840 kameralexamen och 1841 hofrättsexamen. Sistnämnda år inskrifven såsom auskultant i skånska hofrätten och e. o. kanslist i justitierevisionen, utnämndes han 1846 till kanslist i bankodiskontverket, var 1861-80 notarie i kammarkollegium och tjänstgjorde 1870-78 som advokatfiskal i arméns pensionskassa. Redan såsom ung e. o. tjänsteman ägnade han med ifver lediga stunder åt studier i statistik och gjorde i denna vetenskapsgren rikhaltiga samlingar. Då en kommitté 1854 blifvit tillsatt för att utarbeta förslag till upprättande af en statistisk byrå, blef L. af k. m:t utsedd till denna kommittés sekreterare, hvarefter han, då ett sådant ämbetsverk 1858 inrättades, förordnades till tjänsteman därstädes. Denna plats innehade han sedan till 1861, då han på egen begäran därifrån erhöll entledigande. Under åren 1862 och 1867 innehade han under längre och kortare tider förordnande att förrätta krigsfiskalstjänsten. 1862 vald till riksdagsfullmäktig i borgarståndet för Stockholms stad, deltog han i 1862-63 och 1865-66 års riksdagar, tillhörande den liberala fraktionen, och valdes 1864-65 till statsrevisor. Såsom författare framträdde han först med Allmän statistik 1851-56, och har sedan utgifvit: Försök till en statsekonomisk statistik öfver Sverige (tills. med C. A. Agardh) 1856-63, Upplysningar om den officiella statistikens i Sverige närvarande tillstånd, samt om de i främmande länder inrättade statistiska byråer 1854, Om jordstyckningens utveckling samt de under olika tider i denna angelägenhet vidtagna lagstiftningsåtgärder i Sverige och främmande länder 1857, Om associationsväsendet i främmande länder 1865, Sveriges materiella utveckling under senaste årtionden 1866, La Suéde, son développement moral, industriel et commercial 1867, Den nyare tidens Associationsväsende, dess betydelse och närvarande ståndpunkt med bihang 1869. I Skrifter, utgifna af Sällskapet för arbetarföreningars befrämjande: Om Folkbanker 1866, Om arbetarbostäder 1868, Föreningsväsendet bland de svenska arbetarna 1868-70, Det första nordiska arbetarmötet 1871, Om skogssköflingen i Sverige 1874, De diplomatiska angelägenheterna 1891, m. m. Sedan 1869 utgifver han Tidskrift för Sveriges landsting och större kommuner. 1894 invaldes L. i Första kammaren för Älfsborgs län och hade plats därstädes till och med 1903 års riksdag. Han uppträdde nu som tolk för helt andra tendenser än under sin föregående politiska bana och ådagalade särskildt en ytterlig animositet mot enligt hans mening öfverdrifna norska anspråk. Gift 1: 1846 med Augusta Carolina Katarina Louise af Wetterstedt 2: 1896 med Fanny Charlotta Hammarström. Ljungberg, Erik Johan, industriidkare. Född å Hammarn i Grythytte socken i Västmanland d. 4 febr. 1843. Föräldrar: bergsmannen Erik Ljungberg och Anna Charlotta Hagberg. Tidigt ägnande sig åt fädernas yrke, började L. sin bana som biträde å Villingsbergs bruksegendom i Närke. Efter att 1865 genomgått Filipstads bergsskola, blef han förvaltare å Munkfors bruk i Värmland, hvarifrån han 1875 kallades att intaga platsen som disponent för Stora Kopparbergs bergslag. Under L:s vakna, driftiga och energiska ledning har detta bolag, hvars egendomar i omfång torde öfverträffa månget tyskt furstendöme, tagit ett storartadt uppsving, hvilket bl. a. tagit sig uttryck i, att dess tillverkningsvärde under perioden 1875-1900 nära femdubblats. Bolaget betygade ock vid L:s 25-årsjubileum som disponent sin tacksamhet genom en storartad minnesgåfva, bestående af ett konstverk, förfärdigadt af delvis silfver och delvis guld, däri aktiebolagets skogar och grufvor, verk och inrättningar, funnos inlagda, såsom på en karta, omgifna af fyra kvinnofigurer, med hvilka konstnären afsett att framställa de fyra hufvudgrenarna för bolagets verksamhet: kopparindustrien, stål- och järntillverkningen, trävaruhandteringen och papperstillverkningen. Minnesgåfvan, utförd efter ritning af Agi Lindegren och Viktor Andrén, anses dragit en kostnad af omkring ett hundratusentals kronor. Gift 1881 med Hildur Margareta Melkersson. Ljungberg, Jöns Mattias, astronom. Född i Kristianstad 1748. Föräldrar: stadsfältskären Jöns Mattias Ljungberg och Anna Sofia Noréen. Han visade redan i barndomen de mest afgjorda anlag för matematiska och mekaniska studier och inskrefs femton år gammal bland de studerande vid universitetet i Lund. Härifrån begaf han sig till Göttingen, för att öka sina kunskaper i matematik och astronomi under den berömde Kästner, som, intagen af den svenske studentens ovanliga skicklighet och anspråkslösa väsen, sökte förskaffa honom ett stipendium i Uppsala. Då detta ej lyckades, kvarstannade L. i Göttingen, hvarest han 1769 erhöll den filosofiska graden och kort därpå utnämndes till professor. Omedelbart därefter emottog han, vid ännu ej fyllda tjuguett år, på en gång tvenne hedrande anbud, det ena från ryska kejsarinnan, det andra från konungen i Danmark, att träda i deras tjänst. L. valde det första såsom fördelaktigast och erhöll fullmakt såsom professor vid universitetet i Kiel, hvilket då befann sig under ryskt välde. Ledd af sin ovanliga håg för mekaniken, sökte och erhöll han tillåtelse att få göra ett besök i England, där han under halftannat års resor tog noggrann kännedom om detta lands mekaniska uppfinningar. I synnerhet fäste han sin uppmärksamhet vid den just på den tiden berömda Arkwrightska spinnmaskinen, hvilken han 1777 erbjöd sig att införa i Sverige, mot villkor att det tillförsäkrades honom en tarflig bergning. Då anbudet af svenska regeringen afböjdes, vände han sig till Danmark, där han genom den upplyste ministern grefve Schimmelmann fick icke