vid universitetet i Berlin, företog under flera somrar vidsträckta färder efter Sveriges och Norges västkust, besökte 1837 Spetsbergen, samt 1839 Tyskland, Frankrike och England. 1840 ledamot af Vetensk.-akad., kallades han följande året till professor och intendent vid naturhistoriska riksmuseets afdelning för lägre evertebrater, från hvilken befattning han afgick 1892. Död d. 3 sept. 1895 å Karlsborg nära Haga vid Stockholm. L. har skrifvit en mängd uppsatser i Vetensk.-akad. handlingar och i Öfversikt af Vet.-akad. förhandlingar, såsom: Om Evadne Nordmanni 1835, Bidrag till kännedomen om släktena Campanularia och Syncoryne 1835, Bidrag till kännedomen om molluskernas utveckling 1839, Om nordiska hafs-mollusker 1844, Om svenska Trilobiter 1844, Om nordiska Cephalopoder 1845, Om de skandinaviska hafs-molluskernas geografiska utbredning 1846, Bidrag till kännedomen om utvecklingen af Mollusca acephala lamellibranchiata 1848, Om Östersjöns medelnivå (tills. med Erdmann) 1850, De svenska arterna af Galatea 1850, Om crustaceer i Vettern och Vänern 1861, Om ishafsfaunans forna utsträckning 1862, Om Leskia Mirabilis Gray 1867, Om Echinoidernas byggnad 1871 m. m. Medicine hedersdoktor vid Lunds universitets jubelfest 1868. Ledamot af en mängd in- och utländska vetenskapliga samfund, däribland Franska institutet och Royal society i London. Gift 1841 med Sigrid Mathilda Ekström. 4. Lovén, Nils, präst, vitter författare. Född d. 18 juni 1796; de föregåendes kusin. Föräldrar: kyrkoherden i Reng och Stora Hammars församlingar i Skåne Per Magnus Lovén och Clara Lidbeck. Vid Lunds universitet, där L. 1811 blef student förordnades han 1817 till e. o. biblioteksamanuens och var en af dem, som vid samma års promotion erhöllo lagerkransen. Kallad till docent i litteraturhistoria 1820 och året därefter prästvigd, befordrades han 1822 till e. o. adjunkt i estetik och förordnades 1823 till regementspastor vid Vendes artilleriregemente. 1830 lämnade han Lund för att tillträda kyrkoherdebeställningen i Östra och Västra Vemmenhögs pastorat i Skåne och utnämndes till prost 1837. Efter tjuguårig verksamhet på detta ställe förflyttades han 1850 som pastor till Espö och Klagstorp, hvartill han blifvit utnämnd två år förut. Död i Espö prästgård d. 10 februari 1858. Inom svenska vitterheten har L. gjort sig ett aktadt namn, dels som författare bland annat till de under psevdonymen Nicolovius utgifna humoristiska skildringarna af Folklifvet i Skytts härad i Skåne i början af detta århundrade, 1847, dels som öfversättare af Thom. Moores »Dikter» 1831, af samme författares romans »Khorassans beslöjade profet» 1834, Camoëns hjältedikt »Lusiaderna», från portugisiskan i originalets versform, 1839, för hvilket arbete han 1852 vid utgifvandet af andra omarbetade och tillökade upplagan hedrades med ett Svenska akademiens pris; af Dante Alighieris »Gudomliga komedi» 1856--57, m. m. Gift 1: 1824 med sin kusin Hedvig Emilia Lovén och 2: 1840 med Juliana Maria Fredrika Skytte. 5. Lovén, Lars Johan, ämbetsman, politiker. Född i Reng i Skåne d. 20 okt. 1795; den föreg. kusin. Föräldrar : planteringsdirektören Johan Lovén och Katarina Magdalena Herlin. Student i Lund 1811, ingick han efter aflagda lärdomsprof för juridiska fakulteten såsom auskultant i Göta hofrätt 1814 och blef året därefter e. o. kanslist i justitierevisionen. Inskrifven 1816 som auskultant vid Stockholms rådhus- och kämnersrätter och i Svea hofrätt, förordnades han året därpå att såsom biträdande domare i brott- och tvistemål tjänstgöra i Stockholms stads kämnersrätt samt förestod brottmålsnotarietjänsten i samma rätt 1818--19. Utnämnd 1818 till kopist i justitierevisionsexpeditionen, befordrades han till kanslist därstädes 1823, blef registrator 1824 och två år senare protokollssekreterare i konungens kansli. 1835 utnämndes han till förste expeditionssekreterare, blef 1842 tillförordnad och 1846 ord. byråchef i justitiestatsexpeditionen samt tog afsked ur statens tjänst med pension 1862. Utsedd af Stockholms stad till dess ombud i borgarståndet, bevistade han 1859, 1862 och 1865 årens riksdagar, tillhörande den moderatliberala fraktionen, samt var under den första af dessa ledamot af ekonomiutskottet och under den andra af konstitutionsutskottet. L. deltog därjämte med framstående förmåga i en mängd allmänna värf, såsom i den efter 1863 års riksdag af enskilda riksdagsmän anordnade centralkommittén för att i grundlagsenlig ordning främja det kungliga förslaget till nationalrepresentationens ombildning. Död d. 16 sept. 1884. Gift 1: 1826 med Carolina Dorotea Ekström och 2: 1844 med sin afl. hustrus syster Fredrika Eugenia Ekström. 6. Lovén, Johan Henrik, statsråd. Född i Stockholm d. 19 sept. 1827; den föregåendes son. I Uppsala, där L. 1845 inskrefs bland de studerande, förvärfvade han 1851 filosofie doktorsgraden och aflade juris utriusque kand.-examen 1856. Året därefter antagen till e. o. kanslist i justitierevisionsexpeditionen och till e. o. notarie i Svea hofrätt, kallades han 1858 till jur. prud. oecon. et commerc docens vid universitetet i Uppsala, blef vice häradshöfding 1859 och adjungerad ledamot af Svea hofrätt 1860. Förordnad till expeditionschef i finansdepartementets expedition 1864, erhöll han 1866 fullmakt som assessor i hofrätten, med bibehållande af expeditionschefsbefattningen, som han innehade i tio års tid, hvarefter han inkallades att såsom konsultativt statsråd efter H. V. Bredberg intaga en plats i konungens rådskammare 1874, som han under skilda ministärer innehade till 1889. 1889--92 var han