studien, I--II, 1884--87. 1880--81 utgaf han jämte Ad. Lindgren (se II: 74) »Ny svensk tidskrift». L., som 1897 kallades till förste innehafvaren af den Kempeska professuren (se I: 573) i växtbiologi vid Uppsala universitet, är sedan 1880 gift med Emy Anna Vilhelmina von Rehausen. 1. Lundström, Georg Filip, publicist (sign. Jörgen). Född i Helsingborg d. 26 aug. 1838. Föräldrar: jaktuppsyningsmannen och sjökaptenen Lars Jörgen Lundström och Maria Philippina Soffel. Efter afslutade studier ägnade sig L. till en början åt sjömansyrket, aflade sjökaptensexamen 1856 och var anställd i handelssjötjänst 1854--59. Han inskref sig sedermera 1860 i tullverket och var tullöfveruppsyningsman i Haparanda 1866--72 samt i Furusund till 1884, då han efter en långvarig tvist med generaltullstyrelsen blef från sin plats afskedad. Redan 1863 hade han börjat under sign. Jörgen medarbeta i pressen, särskildt i Nya Dagligt Allehanda, såsom kåsör, reseskildrare och ekonomisk författare. Efter hans afskedande gjorde sig hans kvicka och uddiga penna synbar i veckotidningarna Budkaflen och Blänkaren samt i de af L. 1885--87 utgifna Jörgens Stockholmsbref. I dec. 1887 ingick han som medredaktör i den af H. Nisbeth grundade veckotidningen Figaro, af hvilken L. blef ensam ägare i juli 1888 och som af honom redigerades till 1903, då den försåldes till redaktör T. Nyström, men med L. fortfarande som krönikör. Under L:s ledning utvecklades tidningen till en i sitt slag enastående publikation, hvari utgifvaren med den mest obesvärade frispråkighet och med det mest personliga skrifsätt kåserade om allt mellan himmel och jord. Att trots den till monomani gränsande hätskhet, hvarmed L. kastade sig öfver vissa för honom misshagliga personer, tidningen dock otvifvelaktigt utöfvat ett visst inflytande å det allmänna föreställningssättet, får tillskrifvas den ej obetydliga världserfarenhet och i grund och botten sunda bon sens, hvaröfver L. förfogar. Särskildt ha hans aldrig hvilande angrepp å pryderi, hyckleri och falsk religiositet verkat i hög grad välgörande såsom otvifvelaktigt uttryck för tankar, som hysts af många, men få vågat utsäga. I bokform har L. utgifvit: Från polcirkel till vändkrets, humoresker och skizzer af Jörgen 1881, och Det passar sig inte, handledning i god ton för att undvika misstag i dräkt, uttryckssätt och uppfostran 1886, som utgått i en mängd upplagor. Gift 1873 med 2. Lundström, Ulrika Henrietta Matilda, författarinna (signaturen Mattis) Född på Beatebergs prästgård i Västergötland d. 26 juni 1846. Föräldrar: kyrkoherden Anders Tengbom och Amalia Rythén. Med liflig läslust, men däremot med föga håg för barnsliga lekar, erhöll hon sin första undervisning i hemmet till 1857, då hon skickades till Fryxellska skolan i Västerås. Här vistades hon i tvenne år. Efter en mellantid af ett år, som tillbragtes i föräldrarnas hem, sattes hon i Tengbergska skolan i Uppsala, som hon åter lämnade 1861. Drifven af åtrå efter en passande verkningskrets, öppnade hon vid nitton års ålder en skola för större flickor i Grenna, med hvilken hon fortfor i två och ett halft år. Redan förut hade en viss håg för diktning hos henne visat sig i små verser, en liten teaterpjäs och ett par berättelser. Men efter sin hemkomst från Grenna fattade hon pennan på allvar och skref: Dagsländor, hvilka utkommo från trycket 1867. Året därefter utgaf hon Skal och kärna, första serien. 1869 utkom Baronerna Delvi samt Dalin och hans samtida, det senare arbetet såsom följetong i Dagligt Allehanda, och på våren samma år första delen af En målares minnen såsom följetong i Ny Illustrerad Tidning. Skådespelet Christina Gyllenstierna, 1870, uppfördes på k. teatern 1871. Under året 1870 författade hon Doktor Fabian samt En målares minnen, andra delen, hvilka bägge senare arbeten med några mindre skisser utgåfvos under titel Skal och kärna, andra serien. 1871 sammanskref hon Heilbornska papperen i Ny Illustr. Tidn., För hundra år sedan, en historisk skiss från Gustaf III:s statshvälfning, samt Jakob Stens berättelser, som utkommo som följetong i Aftonbladet. Vintern 1872 författade hon ett dramatiskt arbete Grim Viking, hvilket påföljande höst uppfördes på dramatiska teatern, samt 1874 ett femaktsskådespel Konung och prelat, och en novell Max Albjörn i Ny Illustr. Tidn. 1883 började L. tillsammans med sångerskan Olefine Moe ett teaterföretag i Kristiania. Hon är numera bosatt i landsorten och har på länge endast ytterligt sällan uppträdt i litteraturen. Lundström. Den i vår industriella historia välkända släkten af detta namn gjorde sig först bekant med 1. Lundström, Johan Peter, boktryckare. Född i Linköping d. 1 jan. 1783. Föräldrar: orgelbyggaren Johan Lundström och Kristina Sundberg från Mjölby i Östergötland. 1804 antogs L. till föreståndare för det redan den tiden ganska betydliga Lindhska boktryckeriet i Örebro. Sedermera bosatt i Jönköping, idkade han där boktryckerirörelse och förlagsverksamhet, i det han 1806 köpte gamla Marquardska boktryckeriet, till 1850 och utgaf från 1807 och till sistnämnda år Jönköpings Tidning. Från hans tryckeri fortsattes under samma tid utgifningen af de bekanta färglagda träsnitten, hvilka ledde sitt upphof från 1600- och 1700-talen, äfvensom af det skillingstryck -- visor, historier och sagor -- som räknade föga yngre anor. Samtidigt med sin boktryckeriaffär dref L. pappersfabrikation vid Stensholms pappersbruk vid Jönköping 1821--48 och utvecklade mycken verksamhet såsom kommunalman inom det samhälle, han tillhörde. Död i Jönköping d. 18 jan. 1868. Gift 1813 med Jeanna Regina Schalander.