hade sålunda uppnått en ålder af åttioett år, när han afled i Strengnäs d. 25 dec. 1747. Han åtnjöt mycket anseende bland sin tids lärde och ansågs som en af landets utmärktaste teologer på sin tid. Gift 1: 1696 med Maria Heland och 2: 1739 med Eva Lillieflycht. Lundqvist, Carl Fredrik, operasångare. Född d. 24 jan. 1841 i Veinge i Halland. Föräldrar: folkskolläraren Jöns Peter Lundquist o. Kjerstin Jönsdotter. Student i Uppsala 1860, aflade L. kameralexamen och blef sedan e. o. kammarskrifvare i förvaltningen af sjöärendena. Han uppträdde på konserter, där han väckte uppseende med sin starka och vackra baryton, och efter att ha biträdt i kören vid Tichatschecks gästspel i Stockholm, beslöt L. att helt ägna sig åt konsten, studerade för Arlberg och debuterade den 8 juni 1869 som Joseph. Han erhöll samma år engagement vid k. teatern, där han sedan dess varit fäst. Bland L:s partier märkas: Kristian i »Gustaf Vasa», Wilhelm Tell, Wolfram, Jago, Agamemnon, Mikeli i »Vattendragaren», Hans Sachs i »Mästersångarne», Telramund i »Lohengrin», Valentin i »Faust», Amonasro i »Aida» Falstaff, Jakob i »Joseph i Egypten», Björn i »Vikingarne», Mossul i »Konung för en dag», m. fl. L:s klangfulla röst och varma föredrag i förening med hans gemytliga yttre ha gjort honom populär både på scenen och i konsertsalen. 1893 konserterade L. i Amerika och 1894 i England, hvarjämte han som solist medföljt studentsångarne på utländska turnéer. Hans föredrag af »Du gamla, du friska» är särskildt berömdt. Led. af Musik-akad. Gift 1883 med Hilma Anna Maria Åberg. Lundquist, Ernst Gustaf, skriftställare. Född i Nyköping d. 3 febr. 1851. Föräldrar: provinsialläkaren Gustaf Mauritz Lundquist o. Gustava Ulrika Andersson. Student i Uppsala 1869, blef L. 1881 litteratör vid de k. teatrarna i Stockholm. Redan 1875 skref han proverbet Cornelius Nepos och har för scenen vidare utgifvit Mellan barken och trädet, proverb 1877, Vingåkersbruden, lustspel med sång 1877, De oförsonlige 1877, Ogräs 1877 och Skådespelarens hustru 1879, Småflickor bagatell 1888, Ett löfte 1889, Lilla professorskan 1891, Kusin Jacques 1893, Ett tjufpojkstreck, Det satt en fågel på lindekvist, Kardborren, tre lustspel i ett band 1898, Ett litet troll, lustspel i tre akter 1898. L., som äfven för scenen bearbetat och öfversatt en mängd stycken, har vidare varit flitig som novellist och romanförfattare och utgifvit Sannsagor och fantasier 1881, Profiler 1884, 1886, 1888, Agnes 1881, En lifsgåta 1881, April 1885, Smink 1887, Konstnärsblod 1890, Vid aftonlampan 1891, Nisse jämte flere berättelser och skisser 1894, Talmi, roman ur Stockholmslifvet 1899, Fortunas tempel jämte flere berättelser och skisser 1900. L. är en jämn och treflig berättare utan att gå alltför djupt till tingens grund. L. har äfven förtjänsten att som öfversättare med vår litteratur införlifvat åtskilliga värdefulla, skönlitterära arbeten. Gift 1882 med Ida (Iris) Amalia Hoflund. Lundstedt, Bernhard Wilhelm, bibliograf. Född i Stockholm d. 11 juni l846. Föräldrar: lektorn vid Stockholms gymnasium, fil. mag. Jonas Lundstedt och Wilhelmina Johanna Hæger. Student i Uppsala 1866, blef L. fil. doktor därstädes 1875. Redan 1873 hade han ingått som e. o. amanuens i k. biblioteket i Stockholm, där han 1884 befordrades till amanuens och 1900 till bibliotekarie. 1875--84 tjänstgjorde han äfven i ecklesiastikdepartementet. Under sommarsemestrarna 1876--80 ordnade och systematiserade han Finspongs bibliotek, öfver hvilket han 1883 utgaf en katalog med historisk inledning. I biblioteksvetenskapligt syfte har L. företagit en mängd utländska resor, bl. a. som Sveriges ombud vid internationella bibliotekskonferenserna i London 1897 och Paris 1900. Lifligt intresserad af historiska studier, har han ock åvägabragt, att forskare från de skandinaviska länderna sändts till Rom för att tillvarataga hvad som i det Vatikanska arkivets samlingar afhandlar nordisk historia. Förutom åtskilliga rent fackbibliografiska skrifter har L. utgifvit Svenska tidningar och tidskrifter, utgifna i Nord-Amerikas förenta stater 1886 samt det förtjänstfulla och i sitt slag enastående arbetet Sveriges periodiska litteratur, I--III, 1895--1902, innehållande bibliografi o. historik öfver den svenska tidningspressen från 1645 till nuvarande tid. Ogift. Lundström, Axel Nikolaus, botaniker. Född i Piteå d. 23 mars 1847. Föräldrar: t. f. rektorn, ledamoten af riksdagens Andra kammare Axel Lundström och Katarina Brigitta Lange. Student i Uppsala 1867, blef L. 1875 filosofie doktor därstädes och förordnades s. å. till docent i botanik. Strax efteråt deltog han i den svensk-arktiska expeditionen till Novaja-Semlja och Jenisejs mynning samt i återresan genom Sibirien, Ryssland och Finland. Sina reseintryck återgaf han i bref till Aftonbladet. 1879 besökte L. för växtanatomiska studier åtskilliga tyska universitet. 1887 kallades han till konservator vid botaniska museet i Uppsala och blef 1892 lektor i botanik, zoologi och trädgårdsskötsel vid Ultuna landtbruksinstitut. Efter att först i flera uppsatser behandlat släktet Salix, kom han senare att koncentrera sig å växtbiologiska undersökningar, uppgjorde 1892 planen till den växtbiologiska försöksstationen i Norrbotten och anordnade 1895 den skogsbiologiska försöksstationen i Norrland. Lifligt intresserad af skogarnas vård i Norrland utgaf han 1895 Om våra skogar och skogsfrågorna; 1897 Från våra barrskogar, och 1894--99 åtskilliga uppsatser i norrländska frågor, särskildt skogsfrågan. Af hans rent vetenskapliga arbeten må nämnas Pflanzenbiologische