förbindelse med andra länder under förhistoriska tiden, 1897 o. s. v. 1871 erhöll han Vitt.- Hist.- och ant.-akademiens stora pris för sitt svar på ett af akademiens täflingsämnen och 1885 af Sv. akademien Carl XIV Johans pris för sin vetenskapliga verksamhet. 1874--80 redigerade M. »Bidrag till kännedom om Göteborgs och Bohus läns fornminnen och historia», sedan 1875 »Svenska fornminnesföreningens tidskrift» och sedan 1880 »Nordisk tidskrift». Genom att spinna ett kronologiskt nät från ultima Thule öfver hela Europa till Egypten och Asien har M. kunnat bestämma åldern på föremål från mycket aflägsna tider, och genom jämförande studier kan man sedan bestämma, till hvilket kulturstadium vissa arter af fornsaker måste hänföras. M. är icke minst framstående som populär föredragshållare. Gift 1871 med Agda Reuterskiöld, som tagit liflig del i tidens filantropiska sträfvanden. Montgomery. Denna släkt kan räknas till Europas äldsta adliga ätter. I Frankrike och Skotland förekommer den redan under den tidigare medeltiden. En John M., ättling af den förste earlen af Eglinton, var 1720 handlande i Glasgow, men öfverflyttade snart till Sverige. Ägare af Länna m. fl. bruk i Norrland och Finland, blef han naturaliserad adelsman 1736. Sonsonen Josias fick till fideikommiss Segersjö i Örebro län af morfadern frih. Josias Carl Cederhielm (se I: 174) och skall denna egendoms innehafvare, liksom hans äldste son, son efter son, kalla sig Montgomery-Cederhielm. 1. Montgomery, Robert, krigare. Född d. 26 juli 1737; son af brukspatronen John Montgomery och Anna Campbell. Efter att 1754 ha vunnit sin kornettfullmakt, gick M. i fransk tjänst, bevistade under marskalken Closels befäl drabbningen vid Bergen med flere bataljer och avancerade till kapten vid regementet Royal Deux-Ponts. M. befordrades 1762 till löjtnant vid Lifdragonerna, blef 1764 kapten, sex år därefter major och slutligen 1777 öfverste för Nylands och Tavastehus läns dragoner. Hos konung Gustaf III stod M. i början synnerligt väl. Det vänskapliga förhållandet förändrades emellertid, och slutligen dömdes M. såsom invecklad i Anjalaförbundets planer till döden 1789. Han benådades med förlust af tjänsten och sin orden (svärdsordens kraschan), samt affördes till S:t Barthélemy, hvarifrån han lösgafs 1793. Om sitt deltagande i 1788 års krig har han skrifvit en berättelse, (intagen i Historiska handlingar, till trycket befordrad af k. samfundet för utgifvande af handskrifter rörande Skandinaviens historia, I del. sid. 323) Relation om hvad mig veterligen händt i 1788 års Campange. Han har jämväl efterlämnat en samling otryckta memoarer, som lifligt måla de många äfventyr, i hvilka han tagit del, så väl hemma i landet, som under de många år, han tillbragte i fransk tjänst, och föröfrigt skänka en tydlig föreställning om en förnäm ung officers lefnadssätt på 1700-talet. Död på Lindholmen i Uppland d. 14 maj 1798. Gift 1: med Anna Sibylla von Stalbourg, som han enleverade från hennes förste man; 2: 1781 med friherrinnan Katarina Charlotta Rudbeck, dotter af öfverståthållaren T. G. Rudbeck, (se nedan) och 3: 1784 med friherrinnan Märta Ulrika Cederhielm. 2. Montgomery-Cederhielm, Robert Nils Germund, riksdags- och kommunalman. Född i Stockholm d. 4 dec. 1820; den föregåendes sonson. Föräldrar: öfversten Josias Montgomery-Cederhielm och grefvinnan Mathilda Valeria Beatrix d'Orozco (se Gyllenhaal, I: 426). Sedan M. i Uppsala blifvit student 1837 och två år senare aflagt examen för inträde i konungens kansli, ingick han 1840 vid Lifgardet till häst men lämnade redan 1844 krigstjänsten för att egna sig åt vården af sina egendomar. Sin parlamentariska bana öppnade han vid 1847--48 års riksdag och bevistade alla efterföljande ståndsriksdagar, vid de flesta placerad i statsutskottet. Efter representationsreformen, som af M. bekämpats, representerade han Örebro län i Första kammaren från och med 1868 års riksdag till sin död i Stockholm d. 20 april 1888. Af i hufvudsak konservativt skaplynne, bragtes M. snart af sina sparsamhetsvänliga tendenser på vänlig fot med landtmannapartiet och skänkte detsamma sitt understöd i dess arbete för borttagande af föråldrade skatter samt för sparsamhet i statshushållningen och förenkling i förvaltningen m. m. Han blef ock snart en af märkesmännen för den med Andra kammarens landtmannaparti i många fall samarbetande fraktionen af Första kammaren. I tullfrågan hyste han frihandelsvänliga åsikter och lät 1887 sjuk bära sig upp för att afgifva sin röst mot spannmålstullarne. Äfven under det nya statsskicket togs M. mycket i anspråk för utskottsarbetet. Han var sålunda 1868--70, 1872 samt 1875--87 ledamot af statsutskottet, 1871 af konstitutionsutskottet samt vid urtima riksdagen 1871 och 1873 af försvarsutskottet. Statsrevisor 1858 och 1867 samt i många år ledamot af den nämnd i Första kammaren, som på enskild väg anmodats uppgöra förslag till ledamöter och suppleanter i utskotten. I hemortens allmänna angelägenheter tog M. liflig del, bl. a. som ledamot 1864--87 af Örebro läns landsting, hvars vice ordförande han var 1868 och ordförande 1869--70 samt 1872--87. Af regeringen anlitades han för åtskilliga kommittéer, bl. a. skjutskommittén 1876--78, skatteregleringskommittén 1879--83 och kommittén för landtbruksundervisningens ordnande 1882--84. Gift 1844 med Cecilia Nordenfeldt. 3. Montgomery-Cederhielm, Hugo, skald. Född på Segersjö i Nerike d. 1 juli 1847; den föreg. son. Inskrifven 1865 bland de studerande vid Uppsala universitet, aflade han, efter sex års studier och sedan han utgifvit och försvarat en gradualafhandling Om det fantastiska lustspelet, fil. kand.-examen 1871 och anställdes strax därefter