universitetets konsistorium, aflade han s. å. juris kand.-examen och antogs 1826 till auskultant i Åbo hofrätt. På grund af sin 1826 utgifna afhandling Om länsförfattningen i den svenska norden intill Gustaf I:s tid förordnades han till adjunkt i ekonomisk och handelslagfarenhet 1827 vid det till Helsingfors flyttade universitetet, förestod under läsåret 1828--29 professuren i nämnda vetenskaper och aflade sistnämnda år juris utriusque licentiat-examen. 1829--34 var N. sekreterare i censurkommittén, och efter att från vårterminen 1832 till och med höstterminen 1833 ha uppehållit professuren i folk- och statsrätt samt nationalekonomi, utnämndes han 1834 till professor i dessa discipliner och promoverades till juris doktor 1840. Var 1841-42 ledamot i en kommitté för utarbetande af förslag till skogsordning, hvilket förslag väsentligen var hans verk. Sedan 1843 var han äfven medlem af den för kyrkoordningens revision och förbättring tillsatta kommittén och utgaf såsom sådan 1845 »Förslag till kyrkolag för furstendömet Finland jämte motioner och betänkanden», som dock icke blef gällande. Åtskilliga omständigheter, däribland icke minst de obehag, han från de styrandes sida hade att utstå på grund af den orubbliga fasthet, hvarmed han häfdade lag och rätt, kommo honom att tröttna vid sin professorsbefattning och att hos honom väcka önskan att öfverflytta till Sverige. I juni 1845 ingaf han ock ansökan om afsked från professuren, hvilken ansökan dock först i jan. 1846 blef beviljad. Han öfvergick nu i svensk tjänst och utnämndes i juni s. å. till riksarkivarie. Blef 1847 sekreterare i kommittén för revisionen af universitetens statuter samt 1848 en af kommitterade för tryckfrihetens vård, s. å. kanslersekreterare för universitetet i Lund och året därefter för universitetet i Uppsala. Hans sekreterarebefattning i förenämnda kommitté gaf upphof till hans »Underdåniga förslag och betänkanden angående nya statuter för universiteterna och ämbetsexamina, afgifna till k. m:t 1851,» som ock blefvo lagda till grund för universitetsstatuterna af samma år. Af Vetensk.-akad. 1853 insatt till riksdagsman i prästeståndet, blef han sedermera betrodd med samma uppdrag vid hvarje riksdag till och med 1862-63. Af prästeståndet valdes han 1854 till en af rikets ständers fullmäktige i riksgäldskontoret och fortfor med detta uppdrag till och med 1867. Efter den nya riksdagsordningens antagande af Norrbottens läns landsting utsedd till dess ombud i riksdagens Första kammare, bevistade han sedan alla riksmöten till sin död, hvarjämte han deltog såsom representant för Stockholms stad i 1868 och 1873 års kyrkomöten. Han var dessutom 1858 ledamot i en kommitté för undersökning af Sveriges ekonomiska och finansiella utveckling, äfvensom ledamot af kyrkolagskommittén. Ledam. af Vetensk.-akad., Vitt.-, Hist.- och Ant- Akad., Vet.-Societ. i Uppsala, Finska Vet.-Societ. i Helsingfors m. fl. lärda samfund. 1848 invaldes han till ledamot af Svenska akad., men afsade sig denna kallelse. Död i Stockholm d. 17 maj 1874. Finne till födseln, ägnade N. senare delen af sitt lif åt vårt fosterlands tjänst och gagnade det med sin lärdom och erfarenhet. Inom det offentliga lifvet utöfvade han företrädesvis en kritisk verksamhet, så mycket mer betydande, som den uppbars af en manlig och själfständig personlighet och hvilade på ett underlag af djupa och omfattande insikter. Till sin politiska riktning strängt konservativ, bidrog han knappast med sin röst till någon viktigare samhällsreform. Synnerligt lifligt bekämpade han 1863 års proposition om ny riksdagsordning. Såsom vetenskaplig författare åtnjöt han ett stort och rättvist anseende, hufvudsakligen förvärfvadt genom hans utmärkta arbete: Bidrag till svenska samhällsförfattningens historia efter de äldre lagarna till senare hälften af sjuttonde seklet, 1--2 afd. 1839, 1840. Ett om stor lärdom vittnande arbete var hans 1849 hållna inträdestal i Vitt.-hist.- och ant.-akademien, Bidrag till penningväsendets historia i Sverige intill Gustaf I:s tid, i tryck utkommet 1850. Han har dessutom utgifvit Historisk öfversikt af den schleswig-holsteinska frågan, tryckt i »Post- och Inrikes tidn.» 1848 och 1863, Afhandlingar hörande till läran om krediten, I. Om bankväsendet 1853, o. s. v. Gift 1829 med Anna Kristiana Synnerberg. Nordström, Karl Fredrik, landskapsmålare, tecknare. Född på Hoga, Tjörn d. 11 juni 1855. Föräldrar: länsmannen Anders Nordström och Britt-Louise Hellberg. Elev 1875 i Konstakademiens principskola, åtnjöt N. äfven handledning af Perséus. Under de studier, han bedref 1880-82 i utlandet, hufvudsakligen på skilda orter i Frankrike, påverkades han starkt af den impressionistiska riktningen. Hemkommen utställde han några taflor, som hamnade hos enskilda konstvänner. Efter att hafva åter under energiskt arbete uppehållit sig i Frankrike 1884-86, gjorde han sistnämnda år en viss succès på »Salonen» med Skogsdunge från Grez och Friluftsporträtt af fru N. som fästmö, hvilka funno köpare på Valands utställning i Göteborg s. å. Ifrigt sysselsatt med att arbeta efter naturen, hvarunder hans pensels skapelser alltmer förlorade sin franska färgton för att ersättas med en mera nordisk, hade han sin bostad 1886-88 på Tjörn och 1888-92 mestadels på det numer världsbekanta, natursköna Skansen å Djurgården. Han deltog under denna tid i både in- och utländska utställningar och rönte på Konstnärsförbundets utställning i Köpenhamn 1892 afgjord framgång med en serie Djurgårdstaflor, såsom Marskväll på Skansen, Nattstämning på Stockholms ström, Utsikt öfver Fåfängan m. fl. »I dessa framträder en medveten sträfvan efter dekorativ hållning och dekorativ enkelhet med undvikande af oväsentliga detaljer, på det att en så mycket mer samlad och ostörd stämnings- eller känsloverkan skall framkallas» (J. Kruse). Åter bosatt på Tjörn 1892-93, utförde han västkustbilderna Påskeld och Ovädersmoln. I den kärft allvarliga stil, som utmärker dessa taflor, äfvensom i förmågan att gifva färgen en